Trots att Ukraina befunnit sig i krig sedan februari 2022 har landet ändå lyckats upprätthålla samhällsfunktioner. En nyckel är samarbetet mellan medborgare och myndigheter, visar en studie.
Forskare vid Linköpings universitet och Dnipros tekniska universitet i Ukraina gjorde en enkätundersökning i den ukrainska regionen Dnipropetrovsk under 2023 och 2024. 239 tjänstemän vid myndigheter och 882 ukrainska medborgare deltog. Forskarna gjorde också djupintervjuer med tio personer, både myndighetspersonal och personer som var aktiva i civilsamhället.
Studiens resultat ger en bild av hur samhällets funktioner omformats under kriget.
– Alla, ända ner till familjen och individen, tar beslut som är livsavgörande i en djup kris. Då är det viktigt att alla aktörer mobiliseras, samlas och samarbetar, säger Mariana Gustafsson, docent i statsvetenskap på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Omfattande samarbete har vuxit fram
Resultatet visar att ett omfattande samarbete vuxit fram mellan alla nivåer i samhället – ett samarbete som tidigare var sporadiskt. Medborgare i civilsamhället har genom sina lokala nätverk tidigt kunnat upptäcka nya behov och utveckla hjälpinsatser tillsammans med myndigheter och internationella organisationer. Därför har det till exempel gått att snabbt skapa digitala tjänster för att hjälpa krigsveteraner eller dem som varit tvungna att fly sina hem.
Medborgare och organisationer har alltså blivit aktiva medskapare, snarare än passiva mottagare. Det har gjort insatserna robusta och trovärdiga.
En viktig faktor har varit en digitala plattform som sedan några år är en central samlingsplats för myndighetstjänster i Ukraina. Till den har en mängd funktioner, som från början utvecklats i civilsamhället, snabbt kunnat kopplas på och i dag har drygt hälften av alla ukrainare appen i sin telefon.
Viktigt att bygga förtroende innan krisen kommer
Samtidigt betonar forskarna att samarbetet vilar på att det finns en tillit inom samhället, alltså en tro på att individer, organisationer och myndigheter gör det de ska. En sådan tillit har inte alltid varit självklar i Ukraina, utan har sakta vuxit fram sedan den så kallade orangea revolutionen, en proteströrelse som utlöstes av valfusk i presidentvalet 2004.
När kriget sedan bröt ut har allt ställts på sin spets, även om allvarliga problem med korruption finns kvar i landet. Här finns lärdomar för andra länder att dra om betydelsen av att stärka medborgarnas förtroende för demokratin och dess institutioner, menar forskarna.
Mariana Gustafsson säger att förtroende skapas genom att myndigheter är flexibla och aktivt jobbar för att inkludera civilsamhället, men även genom att medborgarna själva blir mer aktiva. Det är en utmaning i både Sverige och andra utvecklade demokratier, där engagemang och deltagande i civilsamhället minskat över tid. Förutsättningarna för ett fungerande samhälle under kris och krig måste byggas i förväg.
– Man ska inte glömma att tillit är en färskvara. Det är någonting som myndigheter, civilsamhället och vi alla måste jobba kontinuerligt med. Vi har ju i Sverige fått många varningstecken på att det civila samhället måste bli mer dynamiskt och aktivt, säger Mariana Gustafsson.
Forskarna påpekar att studien har vissa begränsningar. På grund av kriget har det varit svårt att få ett helt representativt enkätunderlag. Undersökningen har dessutom bara gjorts i en av Ukrainas regioner.
Vetenskaplig artikel:
Adaptive governance amidst the war: Overcoming challenges and strengthening collaborative digital service provision in Ukraine, Government Information Quarterly.
