Ganska låga buskar med gröna löv.
Modern linsodling på Fuerteventura. Bild: Fayna Brenes
Artikel från forskning.se

Texten baseras på ett pressmeddelande. Läs mer om vårt innehåll.

Linser har odlats på Kanarieöarna i nära 2 000 år. Det visar den första genetiska studien av arkeologiska linser från regionen. I takt med klimatförändringarna kan de tåliga baljväxterna bli viktiga för framtidens odlingar, menar forskarna.

För över tusen år sedan förvarade ursprungsbefolkningen på Gran Canaria sin skörd i sädessilos som de grävde ut från den vulkaniska berggrunden. De svårtillgängliga magasinen höll fröna svala och torra. Förhållandena var så bra att dna som bevarats i växtdelarna klarat sig fram till vår tid.

I en ny studie har forskare analyserat linser – med dna som delvis bevarats– som hittats i dessa sädessilos. Genom att jämföra det arkeologiska dna:t med moderna linser som odlas på Kanarieöarna, i Spanien och i Marocko, har forskarna kunnat spåra hur linserna och odlingen förändrats över tid.

Kommer från Nordafrika

Kanarieöarna befolkades av människor från Nordafrika över tusen år innan europeiska sjöfarare anlände på 1300-talet. Äldre europeiska källor beskriver jordbruket hos den ursprungliga befolkningen, men nämner inget om linser.

Den nya studien visar dock att linsodling har en mycket lång historia på öarna. Forskarnas genetiska analyser visar att dagens linser till stor del härstammar från frön som fördes dit från Nordafrika redan på 200-talet.

– Man har alltså odlat samma sorts linser i nästan 2000 år på Kanarieöarna. Det är intressant, särskilt med tanke på att ursprungsbefolkningen decimerades kraftigt när européerna tog över öarna. Men de nya bosättarna verkar ha tagit över ursprungsbefolkningens grödor och fortsatt odla dem, säger Jenny Hagenblad, biträdande professor vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.

brunfärgade linser
Studien är en av de första där mycket gammalt dna från baljväxter analyserats. På bilden ses de arkeologiska linserna. Bild: Jacob Morales

Del av kulinarisk berättelse

Att linserna överlevt så länge kan bero på att de var väl anpassade till det lokala klimatet, enligt forskarna. De lyfter också fram att kvinnor kan ha haft en nyckelroll i att bevara odlingskunskapen – särskilt i köksträdgårdar.

– Vi ser också i vår studie att på olika öar odlas olika typer av linser – även öar där man tidigare har trott att linser inte odlats. Det är viktigt att bevara linser från olika öar, eftersom den genetiska mångfalden kan visa sig bli värdefull för framtidens jordbruk, säger Jonathan Santana, forskare vid Las Palmas de Gran Canarias universitet.

Att ursprungliga linssorter bevarats så länge är mer än kul kuriosa, menar forskarna. Intresset för Kanarieöarnas kulturarv växer och många vill laga mat med rötter i öarnas historia. De gamla linserna har nu blivit en del av den berättelsen.

Kan bli intressanta för växtförädling

Forskarna upptäckte också att dagens spanska linser bär dna-spår från sorter på Lanzarote.

– Våra resultat pekar mot att linserna från Lanzarote inte bara har bidragit med sitt namn utan även med gener till spanska linser. Med de klimatförändringar som nu sker kan kanariska linser, som är anpassade till odling under torra och varma förhållanden, vara av stort intresse för framtida växtförädling, säger Jacob Morales, forskare vid Las Palmas de Gran Canarias universitet.

Vetenskaplig artikel:

Ancient DNA from lentils (Lens culinaris) illuminates human – plant – culture interactions in the Canary Islands, Journal of Archaeological Sciences.

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera