Höga betyg och en stark studiemotivation är ingen garanti för en lyckad övergång till högre studier. Istället är tillgången till stöttande nätverk – eller bristen på det – en viktig faktor, visar en studie.
Forskare från Stockholms universitet har följt 52 högpresterande gymnasieelever genom deras skolgång och övergång till högre studier. Genom djupintervjuer med några av eleverna kom de fram till att det är tydligt att nätverk påverkar möjligheterna att ta sig vidare till universitet och högskola.
– Det är lätt att tro att bra betyg är tillräckligt, men vissa elever är strukturellt missgynnade, vilket gör att de måste navigera genom sociala hinder som andra inte stöter på. Den som saknar ett stabilt nätverk med rätt typ av stöd riskerar att hamna i ett slags tillstånd av limbo efter gymnasiet, utan tydlig riktning eller hjälp att ta nästa steg, säger Carina Carlhed Ydhag, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.
Tillgång till socialt och kulturellt kapital kan vara avgörande
Forskarna kom fram till att socialt kapital – alltså de resurser och kontakter som finns i en persons nätverk – och kulturellt kapital, som utbildningstraditioner och vanor i hemmet, kan spela en avgörande roll för övergången till högre studier.
Det finns också en annan del i nätverket som är viktig: kontakter utanför den närmaste kretsen av familj och vänner. Sådana kontakter kan ge information om utbildningsmöjligheter, yrken och vägar vidare. För den som saknar denna typ av kontakter kan övergången till högre utbildning bli både osäker och utdragen.
Resultatet visar också föräldrarnas viktiga roll för elevernas utbildningsresa. Föräldrar med egen erfarenhet av högre studier kan ofta vägleda sina barn genom ansökningsprocesser och studievanor. Föräldrar utan den bakgrunden kan ha svårt att ge samma typ av stöd, även om de uppmuntrar vidare studier.
Mer stöd behövs – också till föräldrar
Forskarna lyfter fram flera åtgärder som behöver genomföras. Skolor måste ge tillräckligt stöd till elever från missgynnade miljöer när de planerar sin framtid. Vårdnadshavarna behöver också stöd, så att de får förutsättningar att stötta sina barn genom att exempelvis få insyn i hur systemet för gymnasiet och högre utbildning fungerar.
Den offentliga diskussionen förenklar bilden av övergången till högre utbildning, menar forskarna. Ofta förväntas en direkt övergång, trots att den för många är mer komplex och utdragen. De vill se fler studier som följer elever genom hela övergången till högre utbildning, så att vi kan få mer kunskap om varför även studiemotiverade och högpresterande elever avbryter eller skjuter upp sina utbildningsplaner.
Vetenskaplig artikel:
Configurations, dynamics, and temporality: Exploring the social networks of students and their relevance for successful transitions into higher education, International Journal of Educational Research Open.
