Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år gamla – betydligt yngre än vad forskare tidigare trott. Det visar en ny internationell studie där Lunds universitet bidragit med en ny datering. Upptäckten kopplar Schöningen-spjuten till neandertalarna och stärker bevisen för att de var skickliga jägare.
I mitten av 1990-talet gjorde arkeologer i den tyska staden Schöningen ett unikt fynd. Djupt nere i en kolgruva påträffades resterna av 50 slaktade hästar. Här hittades också nio välbevarade träspjut som troligen hade använts för att döda djuren.
En första datering visade att spjuten kunde vara upp till 300 000 år gamla och härstamma från en tid då den förhistoriska människoarten Homo heidelbergensis – en muskulös och högrest föregångare till neandertalarna – levde i Europa.
Men dateringen har varit lite osäker eftersom den enbart baserats på analyser av de sedimentlager som låg ovanför och under fyndet. Någon noggrann analys av det lager där spjuten faktiskt hittades har inte gjorts – förrän nu.
Vapnen kopplas till neandertalarna
Med hjälp av avancerade dateringsmetoder kan forskare nu fastställa att vapnen är omkring 200 000 år gamla, vilket gör dem 100 000 år yngre än man tidigare trott. Resultaten anses särskilt intressanta eftersom de placerar Schöningen-spjuten i en period då Homo heidelbergensis hade dött ut och Homo neanderthalensis etablerat sig i Europa och västra Asien.
– Det var verkligen förvånande att spjuten härstammar från neandertalarna. Resultaten fördjupar vår förståelse för när och hur Homo neanderthalensis började utveckla komplexa sociala beteenden som samarbetsjakt – beteenden som utgör grunden för det mänskliga samhället idag, säger Zoran Perić, geologiforskare vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Studien stärker teorin om att neandertalarna var kapabla till avancerat, kooperativt jaktbeteende – något som även tidigare forskning pekat på.
– Vi slår fast att neandertalarna för 200 000 år sedan hade den tekniska skicklighet och strategiska planering som krävdes för storskalig storviltsjakt. Detta stöder synen på neandertalarna som intelligenta och anpassningsbara, inte bara robusta överlevare, säger Zoran Perić.
Ärvde jaktkunskaper
Att neandertalarna ärvde – och även förfinade – komplexa jaktstrategier från Homo heidelbergensis är i sig inte förvånande, menar forskarna. Det anmärkningsvärda är snarare att den tidigare dateringen placerade spjuten i heidelbergarnas tid, något som ibland lett till överdrivna tolkningar av deras kognitiva och sociala förmågor.
– Våra resultat ger ett förfinat kronologiskt ramverk som kan användas för att studera utvecklingen av komplexa beteenden som gruppjakt hos tidiga människor. De kan fungera som referens för datering av andra arkeologiska platser i Europa, säger Zoran Perić.
Så daterades Schöningen-spjuten
I den nya studien användes flera avancerade metoder för att datera fynden:
- Optiskt stimulerad luminiscens (OSL): Zoran Perić använde OSL – en mätteknik som använder ljus. Genom att exponera olika material för synligt ljus med specifika våglängder är det möjligt att bestämma ålder baserat på deras bakgrundsstrålningsdos.
- Aminosyreracemisering: Forskare vid University of York använde en biokemisk metod som utnyttjar det faktum att aminosyror i fossilt material kan förekomma i två former, L-form och D-form, som är spegelbilder av varandra.
I levande organismer dominerar L-formen men efter döden omvandlas L-formens aminosyror långsamt till D-form. Förhållandet mellan L- och D-former gör det möjligt att dra slutsatser om ett provs ålder.
Tillsammans bidrog metoderna till att fastställa att spjuten är cirka 200 000 år gamla – betydligt yngre än tidigare uppskattningar.
Trots att Schöningen-spjuten nu bedöms vara cirka 200 000 år gamla är de fortfarande världens äldsta bevarade kompletta träspjut. Äldre fynd som ”Kathu Pan 1 Stone Point Tips” från Sydafrika är omkring 500 000 år gamla, men de består enbart av stenspetsar – inte kompletta vapen. Samma sak gäller ”Clacton Spear Tip” från Storbritannien, daterad till cirka 400 000 år, vars spets är tillverkad av slipat idegransträ.
Vetenskaplig studie:
Revised age for Schöningen hunting spears indicates intensification of Neanderthal cooperative behavior around 200,000 years ago, Science Advances.
