Restaurangbord med kvarlämnade matrester, bland annat en halvfull skål soppa.
Artikel från forskning.se

Enligt tidigare rapporter kom två tredjedelar av matsvinnet från hushållen, men nya siffror visar att det knappt är hälften. Den större delen av matsvinnet uppstår tidigare i livsmedelskedjan, det vill säga i jordbruket, industrin, butiker och restauranger.

Enligt Sveriges nationella mål ska livsmedelsavfallet minska med en femtedel från 2020 till 2025. Men fram till 2022 var minskningen bara tre procent.

Hushållens livsmedelsavfall har minskat år för år, vilket även tidigare rapporter visar. Men nya datakällor ger en mer korrekt bild av avfallet från jordbruk, fiske och livsmedelsindustri, skriver IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Avfall ökar efter pandemin

Mängden avfall från restauranger och hotell har ökat efter pandemin och livsmedelsindustrins del av avfallet beräknas nu vara sex gånger större än vad man tidigare har beräknat, enligt en ny rapport.

Och att matsvinn framförallt uppkommer i hushållen är en gammal sanning som inte längre stämmer. Knappt hälften av svinnet uppstår i hushållen, enligt rapporten.

Svinn behöver minska

Eftersom merparten av livsmedelsavfallet kommer från professionell verksamhet hamnar mer ansvar för att minska matsvinnet på dem som hanterar livsmedel i sitt jobb, säger Johan Hultén, projektledare för Samarbete för minskat matsvinns kansli, en del av IVL Svenska Miljöinstitutet.

– I producentledet gäller det att se möjliga affärer i restströmmarna och arbeta mer systematiskt för att minska svinn, eller utveckla nya livsmedel genom att ta vara på mer av råvarorna.

Ta vara på maten

Hushållen kan också dra sitt strå till stacken.

– För att minska matsvinnet behöver aktörer i hela kedjan bidra. Hushållen kan framförallt undvika att kasta sådant som de hade kunnat äta, framförallt varor som inte hunnit bli dåliga.

Rapport:

Livsmedelsavfall i Sverige 2022, Naturvårdsverket

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera