Betlehems stjärna kan ha varit planeter

20 december 2022
Artikel från forskning.se
Ämne: Natur & teknik

Den bibliska berättelsen om Betlehems stjärna kan ha inspirerats av verklighetens himlavalv över mellanöstern för drygt 2000 år sedan. Forskarnas teorier om när den historiska gestalten Jesus föddes skulle kunna sammanfalla med ett ovanligt himlafenomen som inträffade vid den här tiden.

Enligt Matteusevangeliet såg de tre vise männen en ny stjärna på himlen som ledde dem till stallet i Betlehem där Jesus ska ha fötts. Inom astronomin är det möjligt att räkna bakåt och visa hur himlen såg ut vid olika historiska tidpunkter och många har använt sig av det för att se om något kan ha gett upphov till berättelsen om julstjärnan.

– Vi vet ju inte om det verkligen finns en sådan här koppling, det får vi vara noga med att komma ihåg. Men det är roligt att gå tillbaka och titta på vad det skulle kunna vara, säger Marie Rådbo som är astronom vid Göteborgs universitet.

Betlehems stjärna – en planet, komet eller en supernova?

Stjärnornas positioner är väldigt statiska, men det finns tre saker som kan leda till något nytt och ovanligt på himlen: planeternas rörelser, exploderande stjärnor som skapar uppflammande supernovor och kometer på besök från solsystemets utkanter. Marie Rådbo utesluter att kometer och supernovor skulle ha något att göra med julstjärnan.

– Kometer ansågs föra olycka med sig. Folk var rädda för dem och trodde att någon skulle dö eller att katastrofer var på väg. Därför är det inte så troligt att man skulle bli ledd till Jesus i stallet med hjälp av en komet.

– Supernovor är inte heller så troliga eftersom kineserna kartlade dem och vi kan i dag se rester från supernovor precis där de kinesiska dokumenten pekar ut dem. Vid tidpunkten runt år noll finns inga säkra noteringar om supernovor, säger Marie Rådbo.

Stjärnkikare

Herodes missade hela himlafenomenet

Enligt bibeln skulle dessutom kung Herodes vara ovetande om Betlehems stjärna. Det tyder på att det inte var någon uppseendeväckande komet eller supernova. Återstår planeterna.

– Om det var någonting, så är det nog dessa konjunktioner man ska titta på, säger Marie Rådbo.

Konjunktioner kallas det när planeterna radar upp sig så att det för en betraktare på jorden ser ut som att de ligger precis bredvid varandra. De kan ligga så nära varandra att ljuset ser ut att komma från en mycket stark “ny” stjärna, vilket var fallet med Saturnus och Jupiter år 7 f Kr. Året därefter, 6 f Kr, radade Jupiter, Saturnus och Mars upp sig på nästan samma ställe, vilket är mycket ovanligt.

När föddes Jesus?

År 6 f Kr är också ett möjligt födelseår för Jesus. Som historisk person har han nämligen funnits, även om den gudomliga dimensionen är omdiskuterad, berättar Viktor Aldrin som är docent i teologi och jobbar på Högskolan i Borås.

– Att Jesus som människa har funnits, det är alla seriösa forskare överens om. Och de flesta anser att han inte föddes år 0. Man brukar prata om att Jesus föddes mellan år 6 och år 4 f Kr. Herodes var Israels kung vid den här tiden och han dog år 4 f Kr och eftersom han är en viktig person i den här storyn så måste Jesus ha fötts strax innan det, säger Viktor Aldrin.

Herodes dödsår är dokumenterat av flera olika källor. Här bidrar astronomin med en konkret pusselbit eftersom källorna nämner en månförmörkelse som skulle ha inträffat strax efter Herodes död. Man har kunnat räkna ut att det faktiskt inträffade en månförmörkelse över östra Medelhavet år 4 f Kr.

De tre vise männen sades komma från öster och om de hade tittat mot himlen den 25 februari år 6 f Kr hade de kunnat se Jupiter, Saturnus och Mars rada upp sig i väster vid kvällningen; vertikalt, som en pil mot marken. Att planeterna skulle kunna visa vägen till ett stall i Betlehem är dock uteslutet.

– Jorden snurrar hela tiden, vilket gör att himlakropparna konstant förflyttar sig, så för mig känns det lite svårt att få ihop det här med att ett himlafenomen kan visa vägen till någonting, säger Marie Rådbo.

Julkula

Var föddes Jesus?

Enligt Viktor Aldrin trodde dessutom många samtida med Jesus att han inte alls var född i Betlehem, utan i Nasaret där han bodde större delen av sitt liv.

– Enligt profetiorna ska Messias födas i Betlehem. Nasaret är fel stad. Historien med skattskrivningen kan vara ett sätt för evangelisterna att visa att Jesus trots allt var född i Betlehem, men det är inte så troligt att man flyttade runt folk i en skattskrivning. Antagligen gick man omkring i byarna, säger Viktor Aldrin.

Att justera verkligheten på det sättet var vanligt, men enligt Viktor Aldrin brukade man inte sitta och fantisera ihop historier ur ingenting. De bottnade ofta i något.

– Även om berättelserna hamnar långt ifrån det vi kallar sanningen, hittade man inte på historier och sagor på det sätt vi är vana vid i dag. Berättelsernas funktion var att skapa kontinuitet bakåt i tiden, men de formulerades om för olika budskap. Lukas ville med sitt julevangelium berätta att Jesus är släkt med kung David medan Matteus gav Jesus kungliga attribut med sin berättelse om stjärnan och de tre vise männen.

Syftet med bibelns berättelse om Betlehems stjärna var alltså att visa att Jesus var kung, men bakgrunden kan enligt Viktor Aldrin mycket väl ha hämtats från verkliga händelser på stjärnhimlen, som då var en betydligt viktigare del av människornas liv eftersom det inte fanns några gatlyktor som störde möjligheten att se natthimlen. Även Marie Rådbo öppnar för att något verkligt himlafenomen kan ha funnits i bakgrunden av bibelns berättelser.

– Det skulle kunna vara så ändå, att det har funnits en sådan här konjunktion som hade någon betydelse vid tiden för Jesus födelse och så har man bättrat på storyn, säger Marie Rådbo.

Text: Dag Kättström på uppdrag av forskning.se

(Artikeln är uppdaterad, skrevs ursprungligen 2014)