Läkemedelsrelaterad benskörhet och D-vitaminbrist förbises ofta i svensk sjukvård, enligt en ny avhandling. När det gäller vissa typer av läkemedel tycks medvetenheten om biverkningarna vara extra låg.
Varje år sker fler än 100 000 benskörhetsrelaterade frakturer i Sverige. Det innebär att varannan kvinna och var tredje man över 50 år kommer råka ut för en fraktur. Brist på D-vitamin är en av orsakerna bakom ett skört skelett och ökar risken för frakturer.
Flera läkemedel ger biverkningar i form av för låga D-vitaminnivåer och påverkan av skelettet. Det handlar bland annat om kortisonpreparat vid inflammatoriska sjukdomar och krampförebyggande medel vid epilepsi, men även om läkemedel som används som smärtstillande och vid vissa typer av ångest.
– Brist på D-vitamin leder till ökad risk för benskörhetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, säger Ola Nordqvist, doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitetet.
Vården missar biverkningar
Sjukvården har i uppgift att upptäcka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos personer som använder ”riskläkemedel”. Men sjukvården brister ofta i att upptäcka och behandla människor i riskzonen, enligt Ola Nordqvists avhandling. Färre än var femtonde patient i Region Kalmar som tar sådana här läkemedel provtas för D-vitamin, visar en studie av 12 000 patienter.
Endast var tredje fick recept på D-vitaminpreparat för att kompensera läkemedlens biverkningar, visar en analys av regionens digitala journalsystem.
Låg medvetenhet om krampförebyggande medel
D-vitaminbrist är särskilt vanligt, enligt avhandlingen, hos personer som använder krampförebyggande medel. Förklaringen skulle kunna vara en bristande medvetenhet inom primärvården om riskerna samt var i vårdkedjan ansvaret ligger, enligt intervjuer som Ola Nordqvist har gjort med läkare.
Medvetenheten kring D-vitaminriskerna vid kortisonpreparat är hög, enligt läkarintervjuerna. Men den är lägre vad gäller krampförebyggande medel.
– Medvetenheten var låg, riskerna ifrågasattes och ansvaret ansågs vara sjukhusspecialisternas, inte primärvårdens, trots att recepten ibland förnyades där, säger Ola Nordqvist.
Nytt sätt att identifiera patienter i riskzonen
För att hjälpa läkare att upptäcka riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter i riskzonen har Ola Nordqvist gjort ett index utifrån data från drygt 15 000 patienter. Indexet uppmärksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling.
– Det här verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande genom att patienterna får en bättre och mer individualiserad vård, säger Ola Nordqvist.
Avhandling:
Epidemiological aspects of drug-related vitamin D deficiency and osteoporotic fractures, Ola Nordqvist, Linnéuniversitetet.
Kontakt:
Ola Nordqvist
ola.nordqvist@lnu.se
