Artikel från Lunds universitet

Klimatfinansiering för utvecklingsländer, ersättning för klimatrelaterade skador och den globala översynen. Markku Rummukainen, professor i klimatologi berättar om de viktigaste diskussionerna under FN:s klimattoppmöte 6-18 november.

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen.

– Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när det gäller utsläppsminskning och anpassning. Att man konkretiserar dessa program under årets möte är väldigt viktigt eftersom de globala utsläppen fortsätter att öka och klimateffekterna blir fler – det blir allt tydligare hur kort tid vi har på oss för att vända utvecklingen, säger Markku Rummukainen.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Institutionen för naturgeografi och ekosystemtjänster vid Lunds universitet. Bild: Kennet Ruona

FN:s klimattoppmöte – vad står COP för?

  • COP står för Conference Of the Parties. Parterna är de länder som har skrivit under FNs klimatkonvention (UNFCCC) som formades på Riokonferensen 1992.
  • Varje klimat-COP får en siffra som anger vilket toppmöte i ordningen det handlar om. COP27 är följaktligen det 27:e toppmötet om klimatet i FN.

Vilka förväntningar på mötet är rimliga att ha?

– Inget enskilt möte löser klimatfrågan. Världen går fortfarande i otakt när det gäller åtgärder för klimatet. Men en konkretisering av besluten som togs i Glasgow kan bidra till att stärka både utsläppsminskning och anpassning. Vissa framsteg har gjorts under de ”mellansamtal” som hållits under året, till exempel när det gäller skador och förluster.

Läs också: Vem ska betala klimatskadorna? Het fråga på klimattoppmötet

Vad behöver komma på plats under COP27 för att det globala klimatsamarbetet ska komma vidare?

– Det efterlyses mer klimatfinansiering för utvecklingsländer, inklusive ersättning för det som kallas klimatrelaterade skador och förluster. Det är också viktigt att den så kallade *globala översynen kommer längre under mötet, den ska jämföra den samlade effekten av länders nationella klimatplaner med Parisavtalets globala mål ­­– hur mycket skiljer det sig mellan de förra och de senare? Facit på var vi står gällande ambitionsnivå i utsläppsminskningar ska sedan vara en grund till uppdaterade nationella klimatplaner.

Vad är den globala översynen?

Den globala översynen utvärderar alla länders gemensamma insatser i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål. I stort sett alla världens länder (191) har ju förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Det är meningen att ländernas åtagande ska skärpas successivt och stäms av globalt var femte år genom den globala översynen.

Vad är Parisavtalet?

Parisavtalet är en internationell överenskommelse som slöts under FN:s klimatkonferens 2015 i Paris (COP21) och som började gälla året därpå. Genom avtalet, som ses som en historisk milstolpe i det globala klimatarbetet, förbinder sig de 191 undertecknande länderna att arbeta för att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader, med ambitionen att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet, som består av 29 artiklar, berör också frågor som klimatanpassning, klimatfinansiering, tekniköverföring, skador, förluster, med mera.

Artikeln kommer från Lunds universitets nyhetswebb.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera