Svingelgräsfjärilen anpassar sig till ett liv i norr

När klimatet blir varmare förflyttar sig många insektsarter norrut. Oförmåga att anpassa sig till längre dagar skulle kunna stoppa en sådan utbredning eftersom många insekter utnyttjar dagslängden för att veta vilken tid på året det är. Snabb evolution av hur insekterna tolkar dagarnas längd kan tyda på att de annorlunda dagslängderna i norr inte nödvändigtvis begränsar insekters utbredning.

Måste sluta växa på hösten

I Skandinavien fanns svingelgräsfjärilen förr främst i Danmark och längs de sydligaste svenska kusterna, men nu är de nordligaste fynden från Uppland i öst och norr om Oslo i väst. Fjärilen har också brett ut sig mot det svenska inlandet.

Forskare undersökte om svingelgräsfjärilen redan har anpassat sig till de längre dagarna i norr. Korta dagar signalerar närhet till vintern och får fjärilslarven att sluta växa och i stället börja sin övervintring.

Börja övervintra

– Sensommardagar är längre i norr, så fjärilarna behöver anpassa sig för att inte tolka dagslängden fel och fortsätta växa på hösten, då de borde börja övervintra, säger Mats Ittonen, doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

I laboratorieexperiment visade det sig att larver från nordliga populationer faktiskt är väl anpassade till de nordliga dagslängderna. Denna förändring har sannolikt uppkommit under de senaste 20 åren, då arten expanderat, och sådan snabb evolution tyder på att dagslängden inte starkt begränsar insekters klimatdrivna förflyttning mot polerna. Detta är en fördel för såväl omtyckta dagfjärilar som jord- och skogsbrukets skadeinsekter.

Nedgång i Västeuropa

Samtidigt som svingelgräsfjärilen gynnas av varmare klimat i Sverige och Norge har den minskat kraftigt i Västeuropa. I en tidigare studie har det föreslagits att larvernas snabbare tillväxt i varmare klimat leder till att västeuropeiska svingelgräsfjärilar försöker sig på en tredje årlig generation av vuxna fjärilar, vilket sommaren är för kort för. Svingelgräsfjärilen övervintrar som larv, och sommarens sista avkommor måste hinna bli tillräckligt stora för att klara av vintern.

– Frågan är om dessa västeuropeiska populationer har tillräcklig genetisk variation för att tolkningen av säsongssignalerna ska kunna förändras av evolutionen så att fjärilarna inte försöker sig på en tredje generation. Möjligtvis kan ytterligare uppvärmning också leda till att sommaren blir tillräckligt lång för att den tredje generationen ska lyckas, förklarar Karl Gotthard, professor i zoologisk ekologi vid Zoologiska institutionen och medförfattare till studien.

Rapporter från allmänheten gör nytta

För att studera hur svingelgräsfjärilens utbredningsområde har förändrats, använde forskarna fynd från öppna databaser, såsom svenska Artportalen, där vem som helst kan publicera sina fynd.

– Utan insatserna från tusentals naturintresserade hade vår studie varit mycket svårare att genomföra. Vi skulle inte ha kunnat analysera förändringen av utbredningsområdet, och dessutom hade det varit svårare för oss att hitta fjärilar för våra experiment, säger Mats Ittonen.

Vetenskaplig artikel: