Vintergatans historia och framtid syns i data från rymdteleskop

Kartläggningen har skett med hjälp av data som bygger på observationer från ESA:s rymdteleskop Gaia under 34 månader. Astronomiforskare vid Uppsala universitet har (tillsammans med över 400 astronomer i 19 europeiska länder) gjort en stor kartläggning av Vintergatan genom att studera närmare två miljarder objekt.

Så snabbt rör sig olika objekt i universum

Det nya med den här studien är att de data som samlats in har gett en tredje hastighetsdimensionen i Gaiakartan över vår galax, radialhastigheten, det vill säga med vilken hastighet objekten rör sig mot eller bort från oss. Utöver det har man även fått specifik information om stjärnornas grundämnessammansättning.

Det innebär att man kan använda Gaia-datan för att studera Vintergatans dynamiska och kemiska utveckling. Den nya kartan över Vintergatan ger också information om objektens position, hastighet och rörelseriktning samt ljusstyrka och temperatur.

Rymdteleskopet Gaias vy över vår galax Vintergatan och närliggande galaxer. Bilden visar det interstellära stoft som fyller galaxen. Bild: ESA/Gaia/Dpac, European Space Agency

Rymdteleskopet Gaia skapar den mest exakta och kompletta flerdimensionella kartan över vår galax, Vintergatan. Detta är tredje gången som Gaia presenterar en större mängd data, DR3 (Data release 3). Sedan Gaia skickades upp i rymden 2013 har det tidigare släppts data 2016 och 2018. Den första delen av det här tredje datasläppet, EDR3 (Early Data Release 3) gjordes 2020.

Över 5 000 stjärnor liknar vår sol

Den internationella forskargruppen har även kommit fram till att det finns över 5 000 stjärnor som har egenskaper som är väldigt lika de som solen i vårt solsystem har. Stjärnorna kan vara intressanta att studera mer ingående för att förstå hur vanliga solens och solsystemets egenskaper är jämfört med andra stjärnor och även möjligheter till liv på andra platser i universum.

Med hjälp av stjärnornas massor och radier har forskarna väldigt noggrant kunnat bestämma massa och radie för kända exoplaneter. Dessa har kunnat jämföras med vad planetmodeller förutsäger. På så sätt kan man ta reda om planeterna mest består av till exempel is, järn eller bergarter – eller om de är en blandning av dessa, på ungefär samma sätt som jorden.

Bidrog med data för 470 miljoner stjärnor

Bengt Edvardsson, Ulrike Heiter och Andreas Korn vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, har bidragit med data om temperatur, massa, storlek, ålder och metallhalt (det vill säga den genomsnittliga halten av grundämnen tyngre än helium) för 470 miljoner stjärnor och de specifika halterna av 12 olika grundämnen i ca 5 miljoner stjärnor.

Det har de gjort med hjälp av forskning kring fysikaliska modeller av stjärnspektra, kvalitetssäkring av data genom jämförelse med olika observationer och beräkningsmodeller.

Kontakt:

Ulrike Heiter, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, ulrike.heiter@physics.uu.se

Andreas Korn, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, andreas.korn@physics.uu.se

Bengt Edvardsson, universitetslektor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, bengt.edvardsson@physics.uu.se