Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Vilka åtgärder för att minska biltrafiken i städerna fungerar bäst? Forskare vid Lunds universitet har gått igenom nästan 800 vetenskapliga studier för att ta reda på svaret.

Hoppa direkt till listan med åtgärder genom att klicka här!

Utsläpp från transporter är en betydande orsak till de tilltagande klimatföroreningarna och minskar inte i den takt som krävs. Samtidigt har EU enats om målet att 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala år 2030. Flera svenska städer finns med bland dessa (läs mer längre ner).

– Nuvarande politik subventionerar kraftigt privat bilanvändning och parkering. Detta leder till att biltrafikens verkliga kostnader för samhället inte blir tydliga för oss, säger Kimberly Nicholas, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.

Gått igenom 800 vetenskapliga studier

Tillsammans med en före detta student i hållbarhetsvetenskap, Paula Kuss, har hon därför studerat nästan 800 vetenskapliga studier och fallstudier från hela Europa med förhoppningen att identifiera de åtgärder som fungerat allra bäst.

– Våra resultat visar att det inte finns en enda magisk lösning. De städer som var framgångsrika kombinerade istället flera strategier och åtgärder. Förenklat kan man säga att det gäller att begränsa körningen i form av avgifter och plats, i kombination med att investera i cykling och kollektivtrafik.

Trängselavgifter mycket effektiva

Illustratör: Emma Li Johansson, LiLustrations

En enskild åtgärd som dock fungerat mycket effektivt är trängselavgift. Efter att städer som London, Milano, Stockholm och Göteborg införde trängselavgift minskade trafiken i stadskärnan med mellan 12 och 33 procent.

Men även andra strategier har gett påtagliga resultat på minskning av biltrafik i städerna. I Norges huvudstad Oslo har man ersatt parkeringsplatser med bilfria gågator och cykelbanor. I den italienska huvudstaden Rom har man förbjudit bilar i vissa delar av stadskärnan och infört böter, med vilka man finansierat kollektivtrafiken. Dessa åtgärder har lett till att man lyckats minska biltrafiken med 10 till 20 procent.

De flesta initiativ har drivits av lokalpolitiker, ofta i samarbete med lokala företag, kollektivtrafikbolag och civilsamhället. Studien visar dock att politiker inte nödvändigtvis väljer de insatser som är mest effektiva.

Samarbete med arbetsgivare kan ge effekt

En annan viktig faktor för att minska biltrafiken är ökat samarbete mellan städer, arbetsgivare och universitet. I holländska Utrecht minskade andelen pendlare som reste med bil med 37 procent när anställda fick resa gratis i kollektivtrafiken och genom att tillhandahålla särskilda pendelbussar till arbetsplatsen. Bristol i Storbritannien och Catania i Italien lyckades minska bilpendlingen till universiteten med 24 till 27 procent genom bättre reserådgivning och planering för personalen.

– Vår studie visar att det finns europeiska städer som lyckas med att minska bilanvändningen, och skapa förutsättningar för ett mer hållbart resande och förbättrad livskvalitet för invånarna. Vi hoppas att andra städer kan lära sig av och implementera dessa strategier, säger Kimberly Nicholas.

12 åtgärder för att minska biltrafik i städer

 

1. Trängselavgift

Piska: Bilister betalar en avgift för att komma in i stadskärnan
Morot: Intäkterna från trängselavgifterna kan användas för att finansiera kollektivtrafiken eller annan hållbar transportinfrastruktur
Effektivitet: 12– 33 % minskad biltrafik i stadskärnan


2. Parkering och trafikreglering

Piska: Minskat antal parkeringsplatser
Morot: Ersätt parkeringsplatser med cykelbanor/gångbanor i stan, och inför bilfria gator
Effektivitet: 10– 19 % minskad biltrafik i stadskärnan


3. Områden med begränsad trafik

Piska: Förbud av biltrafik i vissa delar av staden (förutom för boende)
Morot: Intäkter från trafikböter används för att finansiera kollektivtrafiken
Effektivitet: 10– 20 % minskad biltrafik i stadskärnan


4. Mobilitetstjänst för pendlare

Piska: – 
Morot: Kampanj för att låta anställda åka gratis i kollektivtrafiken och pendelbussar till och från arbetsplatsen
Effektivitet: 37 % minskning av bilpendlare


5. Parkeringsavgift på arbetsplatsen

Piska: Parkeringsavgift på arbetsplatsen
Morot: Parkeringsintäkterna används för att finansiera kollektivtrafiken. Anställda som slutar köra bil och åker kollektivt belönas
Effektivitet: 8–25 % minskning av bilpendlare


6. Reseplanering på arbetsplatsen

Piska: Begränsade parkeringsmöjligheter vid arbetsplatsen
Morot: Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning och förbättrad infrastruktur för att underlätta för anställda att cykla, promenera eller åka kollektivt till arbetet
Effektivitet: 3– 8 % minskning av bilpendlare


7. Reseplanering för studenter och universitetsanställda

Piska: Begränsade parkeringsmöjligheter på campus
Morot: Rabatterat pris på kollektivtrafik. Reserådgivning och förbättrad infrastruktur för att få studenter och personal att cykla, promenera eller åka kollektivt
Effektivitet: 7–27 % minskad bilanvändning bland universitetsanställda och studenter


8. Mobilitetstjänster för universitet

Piska:
Morot: Gratis kollektivtrafik och bättre pendlingsmöjligheter för studenter
Effektivitet: 24 % minskad bilanvändning bland studenter


9. Bildelning

Piska: – 
Morot: Möjlighet till bildelning i nära anslutning till arbetsplatser och bostadsområden
Effektivitet: Varje delningsbil ersätter 12–15 privatägda bilar


10. Skolreseplanering

Piska:
Morot: Reserådgivning och aktiviteter för att få elever och föräldrar att gå/cykla/samåka till skolan
Effektivitet: 511 % minskad bilanvändning till och från skolor


11. Personlig reseplanering

Piska:
Morot: Subventionerad kollektivtrafik. Lokal reserådgivning för att få fler att gå, cykla eller åka kollektivtrafik (rabatterad)
Effektivitet: 612 % minskning av stadsbors bilanvändning


12. App för hållbar mobilitet

Piska:
Morot: Belöning för de som använder hållbara transportmedel såsom cykel och kollektivtrafik
Effektivitet: 73% av appanvändarna rapporterade minskad bilanvändning 

Sju svenska kommuner ska vara klimatneutrala 2030

De svenska kommuner som är en del av EU:s mission om klimatneutrala städer 2030 är:

  1. Gävle
  2. Göteborg
  3. Helsingborg
  4. Lund
  5. Malmö
  6. Stockholm
  7. Umeå

Städerna ska agera föregångare så att alla Europas städer fortare kan ställa om till att bli bli klimatneutrala. Av 377 sökande till Cities Mission valdes 100 städer ut och de utvalda städerna presenterades den 28 april i år. 

Vetenskaplig artikel:

A dozen effective interventions to reduce car use in European cities: Lessons learned from a meta-analysis and Transition Management.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera