Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

När fartygsrutter planeras ligger fokus ofta på att tillgodose kommersiella intressen – snarare än på att minska bränsleförbrukningen. Det kan förklara varför koldioxidutsläppen från sjöfarten fortsätter att öka.

Sjöfarten står för runt 90 procent av världens transporter och nästan 3 procent av utsläppen av koldioxid. För att minska sjöfartens klimatpåverkan har FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO enats om att utsläppen av växthusgaser från den internationella sjöfarten ska minska med 50 procent fram till 2050.

För att nå klimatmålet använder IMO ett regelverk som ska verka för en säkrare och mer energieffektiv sjöfart. En studie visar dock på begränsningar med detta regelverk när kommer till hållbarhet och miljöpåverkan.

− De här begränsningarna bromsar upp klimatarbetet och kan vara en del av förklaringen till varför sjöfartens koldioxidutsläpp fortsätter att öka trots olika åtgärder, säger Hanna Varvne, doktorand i företagsekonomi och en av studiens författare.

Kommersiella intressen prioriteras

Inför en resa fattar sjökaptener och befäl ett antal beslut som påverkar bränsleförbrukningen och därmed fartygets klimatpåverkan. Det handlar om att välja en rutt med gynnsamma väder- och sjöförhållanden, optimera motorer samt att undvika förseningar kring avgång.

Studien visar dock att dessa val ofta påverkas av instruktioner från andra personer, som kommersiella chefer, fartygsoperatörer och ägarna till lasten, som prioriterar ekonomiska faktorer framför fartygets energieffektivitet.

− Det kan handla om att de vill se höga servicehastigheter, tät färjetrafik under lågsäsong eller en längre rutt för att undvika dyra kanalavgifter, något som ökar bränsleförbrukningen, säger Hanna Varvne.

Fartygens fart påverkar utsläppen

I och med att regleringsstrategin inte tar hänsyn till beslutsfattare som prioriterar kommersiella intressen framför energieffektivitet, kan det få en negativ påverkan vad gäller möjligheterna att nå klimatmålet 2050, menar forskarna.

– Ett klassiskt exempel är fartygens fart. Den regleras ofta i antingen kommersiella kontrakt eller i offentliga upphandlingar. Dessa kontrakt tar i begränsad omfattning hänsyn till vilken fart som skulle resultera i minskade utsläpp från fartygen.

Mer fokus på de kommersiella cheferna

För att nå sjöfartens klimatmål rekommenderar därför forskarna att IMO lägger mer fokus på kommersiella chefer, hamnintressenter och andra delar av det nätverk av beslutsfattare som i nuläget prioriterar kommersiella mål framför energieffektivitet.

Hanna Varvne menar även att mer samarbete krävs för att nå klimatmålet:

− Det finns ett flertal nya samarbeten mellan lastägare och rederier som har som mål att skapa mer miljövänliga transportkedjor. Tyvärr finns det också exempel på andra samarbeten eller samverkansprojekt som inte lyckats. Så framtida forskning om framgångsfaktorerna för att samverka för hållbar sjöfart skulle verkligen kunna bidra till utvecklingen av fler framgångsrika projekt som gynnar både företag och miljö.

Om forskningen:

Studien bygger på intervjuer med drygt 100 sjöbefäl och chefer, samt omfattande observationer från fartyg och datainsamling.

Vetenskaplig artikel:

Energy efficiency in ship operations – Exploring voyage decisions and decision-makers.

Kontakt:

Hanna Varvne, doktorand i företagsekonomi på Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, hanna.varvne@gu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera