Personer med förmaksflimmer har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Förmaksflimmer är en vanlig hjärtsjukdom bland äldre. Den kännetecknas av oregelbundna och ofta snabba hjärtslag. Symtomen kan vara kroniska, eller komma och gå. Många har sjukdomen utan att veta om den.
Att förmaksflimmer kan kopplas till ökad risk för stroke är känt sedan tidigare. Det är också känt att stroke ökar risken för demens. Men kopplingen mellan förmaksflimmer och demens, utan förekomst av stroke, har inte varit klarlagd tidigare.
Förhöjd risk
I avhandling vid Göteborgs universitet ses dock en tydlig koppling mellan förmaksflimmer och en förhöjd risk för demens. Undersökningen bygger på data från en stor befolkningsstudie av äldre i Göteborg.
Enligt Linda Rydén, som skrivit avhandlingen, finns flera möjliga orsaker till att personer med förmaksflimmer har ökad risk för demens – även om de inte får en stroke.
– Det kan bero på exempelvis förändrat blodflöde till hjärnan, att man drabbas av tysta infarkter vilket är blodproppar i hjärnan som man kan se på hjärnavbildning men som inte ger några typiska strokesymptom, eller att förmaksflimmer triggar igång en inflammatorisk process som ökar risken för demens, säger Linda Rydén på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Så gjordes forskningen
Avhandling bygger på data från den omfattande befolkningsstudien H70 i Göteborg.
I forskningen ingår uppgifter om 70-åringar som undersöktes år 2000 och sedan följdes upp till 82 års ålder för att se vilka som utvecklade demens, samt 70-åringar undersökta år 2014.
Den senare gruppen undersöktes med magnetkamera för att se strukturella förändringar i hjärnan.
Tysta infarkter
Utöver ökad risk för demens och stroke fann hon att personer med förmaksflimmer oftare har tysta infarkter. De har även en högre förekomst av små infarkter djupare inne i hjärnans vita substans, så kallade lakuner, som kan vara tecken på småkärlssjuka i hjärnan.
– Att förmaksflimmer även orsakar små infarkter djupare inne i hjärnans vita substans kan betyda att förmaksflimmer inte enbart orsakar stroke och tysta infarkter genom blodproppar som vandrar från hjärtat och fastnar i hjärnans kärl, utan att andra mekanismer som leder till syrebrist kan påverka hjärnan vid förmaksflimmer, säger Lina Rydén och fortsätter:
– Men för att förstå mer specifikt om hur förmaksflimmer påverkar hjärnan behövs mer forskning.
Viktigt behandla riskfaktorer för demens
Dagens behandling av förmaksflimmer syftar framför allt till att minska symtomen och att förebygga stroke. Det behövs dock mer kunskaper om vilken behandling som är bäst, och när den ska sättas in, för att minska risken för demens.
– Eftersom det i dagsläget inte finns någon botande behandling för demens är det viktigt att upptäcka och behandla riskfaktorer för demens på bästa sätt för att förhindra att sjukdomen överhuvudtaget bryter ut, säger Lina Rydén.
Avhandling:
Atrial fibrillation in aging; methodological aspects and the relation to dementia and cerebral vascular disease, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Lina Rydén, disputerad inom neuropsykiatrisk epidemiologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet. lina.ryden@gu.se
