Artikel från Göteborgs universitet
23 februari 2022

Opinionsundersökningar kan undergräva demokratiska val

Ju jämnare opinionsläge inför valen desto större risk för manipulation och valfusk, visar forskning på presidentval i världen. Men opinionsmätningar påverkar inte bara politiker att underminera valintegriteten, utan också hur människor röstar.

En hälsosam demokrati kännetecknas av konkurrenskraftiga val där minst två kandidater eller partier har goda chanser att vinna. Tidigare forskning har visat att de politiska effekterna är positiva vid den typen av val. Om en regering anar att den kan förlora nästa val, uppmuntras den att arbeta hårdare, prestera bättre och därmed leverera mer till väljarna.

Konkurrensutsatta val har dock en mörkare sida, särskilt i nyare demokratier med mindre stabila offentliga institutioner.

– Osäkerheten som uppstår när ett val ser ut att bli väldigt jämnt kan få politiker att underminera valintegriteten för att öka sina egna segerchanser. Jämna val kan vara skadliga för demokratin, säger Stephen Dawson, doktorand på .

Konkurrenter kan vinna odemokratiskt

Stephen Dawson har undersökt förhållandet mellan politisk konkurrens, hur politiker och väljare uppfattar konkurrensen, och valens integritet. Studien bygger bland annat på data från 109 presidentval runt om i världen mellan åren 1996–2016 samt från kommunalval i Sydafrika år 2016. Stephen Dawson har analyserat om förekomst av valfusk och röstköp har något med opinionsläge och tidigare valresultat att göra.

Resultaten visar att risken för valfusk och röstköp ökade i länder där såväl mätningar som tidigare valresultat indikerade att valen skulle bli jämna, där flera kandidater hade en realistisk chans att vinna. Ett exempel är valet i Honduras år 2013.

– Opinionsmätningarna visade inledningsvis på jämna siffror, men valet fläckades av anklagelser om kraftfulla försök att manipulera processen, vilket så småningom resulterade i en bekväm valseger för det sittande partiet. Summan av kardemumman är att även om ett val framstår som högst demokratiskt i den meningen att det är konkurrenskraftigt, så kan alltså konkurrenter vinna på ett odemokratiskt sätt.

Felaktig information negativt för väljarbeteendet

Andra manipulativa strategier, som att störa oppositionen tidigt i valrörelsen, kan minska behovet av valfusk och röstköp och på så vis ge sken av att valet går rätt till. Men den politiska konkurrensen påverkar inte bara politiker. Många väljare grundar sitt val på bland annat kandidaternas relativa popularitet.

Ett exempel som Stephen Dawson fann under sina studier är från 2013 års val i Turkiet. Vid den tiden påstods president Erdogan ha försökt få opinionssiffror manipulerade och publicerade i en tidning innan förhandlingar skulle äga rum med det pro-kurdiska folkdemokratiska partiet (HDP), i ett försök att påverka opinionen.

– Information, ofta via media, om vem som sannolikt kommer att vinna eller förlora nästa val är därför en nyckelkomponent när vi tänker på hur rättvist ett val är. Om informationen är felaktig kan det få negativa konsekvenser för hur och om en person röstar eftersom media är med och formar väljarnas politiska attityder och beteenden.

Media har stort ansvar

Att väljarnas valbeteenden påverkas av hur de uppfattar det politiska konkurrensläget är viktigare nu än någonsin att bevaka. Under valkampanjer nås människor av en ökande mängd information som är av varierande kvalitet. FN har exempelvis varnat för hotet mot den globala valintegriteten. Till problembilden hör hur politiker och valda ledare använder sociala medier för att främja hat, sprida desinformation och undergräva förtroendet för både civilsamhället och statliga institutioner.

– Det är otroligt viktigt att övervaka hur information om tillståndet i den politiska konkurrensen påverkas av politiska aktörer under valtider. Opinionsundersökningar mäter politisk konkurrens. Medierna spelar därför en viktig roll för att säkerställa att de kommunicerar korrekt information om kandidaterna och valprocessen, så att väljarnas val inte påverkas negativt och valen blir rättvist ifrågasatta.

Så gjorde forskaren

Avhandlingen bygger på fyra uppsatser:

  • Studie av 109 presidentval runt om i världen mellan åren 1996–2016. Datan bygger på  expertundersökningar om förekomst av valfusk och opinionsundersökningar inför varje val.
  • Studie av röstköp i Sydafrika 2016. Den kombinerar en undersökning av över 3 000 medborgare med folkräkningsdata och tidigare valresultat.
  • En kvalitativ studie av val där valdeltagandet minskade markant – i Kazakstan 2005, Kirgizistan 2011, Armenien 2013 och Georgien 2008. Underlag var nyheter som spårade utvecklingen av valkampanjerna.
  • Två datainsamlingsprocesser i Turkiets storstadsregioner 2020. Totalt deltog 3 600 individer i två online-undersökningar med inbäddade experiment om opinionsundersökningars effekt på deras val.

Avhandling:

Perceptions of political competition and the integrity of elections.

Kontakt:

Stephen Dawson, doktorand, statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, stephen.dawson@gu.se.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera