Har julgranen rättigheter?
Vi klär den, dansar runt den och slänger ut den. Ingen jul utan gran. Men har du funderat på om granen har några rättigheter?
Det är ju definitivt så att vi förkortar julgranens liv med decennier – vilket också teoretiskt sett påverkar arter som lever i granen. Och det är många. Granen är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar samt för ett hundratal skalbaggar, som granbock, nordlig rödrock och större barkplattbagge. Granen är det trädslag som flest arter är beroende av, ju äldre den är desto fler arter, och särskilt den döda veden är viktig.
– Man kan absolut fråga sig om julgranen har rättigheter. Liksom man kan fråga sig om alla andra arter och naturen i sig har rättigheter, säger Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik på SLU.
Kanske är det arten gran som har rättigheter?
Men om vi testar tanken att alla granar har rätt att bli gamla – vad skulle det innebära? Det är knappast realistiskt att alla julgranar i en julgransodling skulle få växa sig stora. Och hur skulle andra arter påverkas om inga julgranar gallrades ut från den brukade skogen? Många andra arter i skogen gynnas av en halvöppen miljö där det varken är för mörkt eller för ljust.
Men kanske är det inte den enskilda granen som har rättigheter – såvitt vi vet är det inte några medvetna varelser – utan hela arten gran.
– Ja det kan man ju också diskutera. Granen är ingen utrotningshotad art. Men i alla fall för mer sällsynta arter så är det lätt att hitta argument för att vi är skyldiga att de inte dör ut på grund av våra aktiviteter, säger Per Sandin.
Vad är en naturlig julgran?
En annan intressant fråga i juletider är förstås: Vad är en naturlig julgran? Är det mer naturligt med en gran från skogen än en plastgran?
– Jag tror att de flesta tycker att en levande julgran är mer naturlig än en plastgran. Men det är en flytande skala. Julgransodlingar skulle inte ha funnits utan människor och också om du går ut i skogen och hugger en gran på din mark så finns den där tack vare skogsbruket. Så det går att ifrågasätta hur naturlig en skogsgran är också, säger Per Sandin.
Julgransodling – vad skulle marken annars kunna användas till?
Och när vi ändå är inne på julgransodlingar så hamnar vi mitt i ett annat etiskt dilemma. Är det rätt att odla julgranar på mark som kanske kunde ha använts till annat – till exempel för att odla mat eller för naturreservat? Och kommer det att förändras i framtiden när vi är fler människor på jorden?
– Det är samma diskussion som när vi odlar andra saker som inte är livsnödvändiga. Är det rätt att uppta mark för det, säger Per Sandin.
Granen försörjer flest andra arter
Mer än 500 arter svampar, 85 lavar och nästan 300 skalbaggar är beroende av granen. Att så många andra arter anpassa sig just till granen beror på att den är vanlig och långlivad. Men trots att granen är Sveriges vanligaste träd och blåbärsgranskog den vanligaste naturtypen är mer än var fjärde rödlistad, av de 1100 arter som har gran som viktig värdväxt. Och av de 370 arter som är helt beroende av gran är 114 rödlistade. Det beror på att bristen på gamla träd och död ved i produktionsskogarna, eftersom de flesta granarna avverkas och forslas ut ur skogen i sin medelålder.
Djuren, naturen och växternas rättigheter
Ja, vad tycker du? Har julgranen rättigheter? Och apropå julen kan man ju också fråga sig vilka rättigheter grisen har? Miljö- och djuretiken behandlar frågor om hur människan bör förhålla sig till naturen och djuren. Liknande frågeställningar kommer upp på en av SLU:s kurser, Miljö- och djuretik – fast utan jultema förstås.
