Tema

Inre motståndskraft minskar behov av bekämpningsmedel

Tricket är att hitta just den gen som skyddar växten mot sjukdom. Det ökar möjligheten att odla utan kemiska bekämpningsmedel, menar forskare bakom resistensförädling av grödor som potatis, vete och ärter.

Att identifiera den genetiska koden för sjukdomsresistens hos växter är knepigt. En enda gen kan vanligtvis bara erbjuda skydd mot en specifik sjukdom eller parasit. Därför är bred kunskap om vilka gener som bidrar till motståndskraft mot växtsjukdomar en nyckel i förädlingen av friskare grödor, menar forskarna i projektet Resistensförädling för friska grödor.

Genetiska markörer som kan användas för att testa om veteplantor är resistenta mot svartpricksjuka har redan tagits fram och används redan i kommersiell växtförädling.

– Vi har utvärderat 175 olika slags höstvete och har tagit fram ett protokoll som kan användas för att utvärdera förmågan att stå emot svartpricksjuka, säger Aakash Chawade, docent vid institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Resistensgen mot svartpricksjuka

Svartpricksjuka orsakas av svampen Zymoseptoria tritici och kan ge stora skördeförluster, särskilt regniga somrar.

– Genom att granska vetets dna har vi hittat genetiska markörer för resistens mot sjukdomen som är användbara inom veteförädlingen. Det insamlade växtmaterialet, metoden och resultaten har redan börjat användas och kommer att ge en mer motståndskraftig gröda som minskar behovet av kemiska växtskyddsmedel, säger Aakash Chawade, docent vid institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och en av forskarna bakom studien.

Inre motståndskraft

– Växtsorter som har en inre motståndskraft – resistens eller tolerans – mot sjukdomar är en nyckel för en framtida hållbar växtodling. Vårt projekt tar fram kunskap och metoder som gör att vi kan få fram denna motståndskraft i våra grödor snabbare och effektivare när vi förädlar dem. Vi ligger olika långt framme inom olika grödor och sjukdomar. När det gäller rotröta i rödklöver är vi faktiskt inte ens säkra på vilken patogen som ligger bakom, så nu inventerar forskarna vilka svampar som finns i de sjuka rötterna, säger Magnus Karlsson, projektkoordinator och docent vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

Veteplanta angripen av svartpricksjuka. Bild: Magnus Karlsson

Friskare grödor för svenska förhållanden

Inom projektet Resistensförädling för friska grödor tittar forskare och experter inom näringslivet på olika allvarliga sjukdomar, orsakade av patogener – svampar, virus, bakterier etc. – som drabbar vete, potatis, ärt, sockerbeta och rödklöver. Målet är att hitta sätt att få fram friskare och mer motståndskraftiga grödor för svenska förhållanden.

– Växtsjukdomar kan både göra så att man inte får någon skörd och att skörden blir oanvändbar på grund av gifter eller dålig smak. Gödning och växtskyddsmedel var en revolution när de kom. Men bekämpningsmedlen har också baksidor som vi alla känner till, och därför är det viktigt att utveckla nya metoder för att skydda våra grödor och trygga matproduktionen. Patogenerna kämpar också emot; de utvecklas snabbt med sina korta livscykler och försöker ta sig runt skyddet. Vi måste jobba kontinuerligt med detta; vi blir aldrig färdiga med resistensförädling, säger Tina Henriksson, projektkoordinator och växtförädlare vid Lantmännen. Forskningsprojektet drivs inom ramen för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.

Kontakt:

Magnus Karlsson, projektkoordinator och docent vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU, magnus.karlsson@slu.se
Aakash Chawade, docent vid institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), aakash.chawade@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Genome-Wide Association Analysis and Genomic Prediction for Adult-Plant Resistance to Septoria Tritici Blotch and Powdery Mildew in Winter Wheat. Frontiers in Genetics.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Inre motståndskraft minskar behov av bekämpningsmedel

 lästid ~ 3 min