Tema

Svenskt instrument med på resan till Jupiters isiga månar

Svenska partikelsensorer ska mäta partiklar omkring Jupiter och dess tre isiga månar Europa, Callisto och Ganymedes. Forskare hoppas att mätningarna ska ge svar på om det finns förutsättningar till liv under de frusna hav som finns på månarna.

Mätinstrumentet Particle Environment Package, PEP, ska hjälpa forskarna vid Institutet för rymdfysik, IRF, att förstå hur tre av Jupiters isiga månar påverkas av partiklarna runt Jupiter och söka efter förutsättningar till liv. Instrumentet, som tagit 14 år att bygga, är det mest avancerade som IRF hittills levererat och består av sex sensorer, varav två är utvecklade och byggda vid IRF:s huvudkontor i Kiruna.

PEP, Particle Environment Package, ska studera växelverkan mellan rymden och Jupiters isiga månar. Instrumentet, ett partikelmiljö-paket med sina olika sensorer, ska undersöka hur neutrala och laddade partiklar, exempelvis joner, elektroner och atomer, beter sig i magnetosfären och de elektriska fält som finns i Jupitersystemet.

PEP-sensor från IRF i Kiruna. Bild: Philipp Wittmann, IRF.

Professor Stas Barbash, föreståndare för Institutet för rymdfysik, ansvarar för instrumentet som ska följa med ombord på den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdfarkost JUICE (JUpiter ICy moons Explorer).

JUpiter ICy moons Explorer (JUICE) är ett projekt som planeras av ESA och går ut på att skicka en sond till de tre galileiska jupitermånarna Ganymedes, Callisto och Europa. Dessa har en yta av is, och under den finns, såvitt man förstår, oceaner av flytande vatten och ett centralt klot av sten. Det är tänkbart att liv i någon form skulle kunna finnas i oceanerna. Uppskjutning planeras till juni 2022 och rymdfarkosten kommer att nå Jupiter i oktober 2029. Den planeras göra en kontrollerad krasch på Ganymedes februari 2034.

Källa Wikipedia

Instrumentet ska mäta partiklar omkring Jupiter och dess tre isiga månarna Europa, Callisto och Ganymedes och därmed bidra till det stora pussel som behöver läggas för att förstå det komplexa Jupitersystemet.

– Isiga månar är de mest spännande objekten att studera i solsystemet. Drömmen vore så klart att upptäcka en liten spricka i isen på månen Europa där vattnet från havet under isen sprutar ut. Kanske är det en gynnsam miljö för liv under isen? Att flyga genom ångmolnet, mäta i det och lyckas identifiera något slags spår av liv. Det vore så klart fantastiskt, säger Stas Barabash.

Höga strålningsdoser en utmaning

En av de stora utmaningarna för de ingenjörer och forskare som byggt PEP har varit att utveckla sensorer som kan utföra mätningar i en miljö som, på grund av Jupiters enorma magnetfält, har solsystemets starkaste strålning.

– De strålningsdoser som instrumentet utsätts för kan jämföras med att befinna sig i mitten av en kollapsad Tjernobylreaktor under en kort tid. Sverige levererar ett instrument som inte bara ska ta sig till den här extrema rymdmiljön, utan också överleva i den för att förse forskarna med unika data, säger Stas Barabash.

För IRF är det en unik situation att ESA valt ut ett land och ett institut att leverera två av totalt tio instrument till JUICE. IRF:s Uppsalakontor ansvarar för det andra instrumentet.

Elva länder inom Europa, USA och Japan bidrar till PEP.

Projektet:

JUICE (PEP och RPWI)

Kontakt:

Professor Stas Barabash, föreståndare Institutet för rymdfysik, stas.barabash@irf.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Svenskt instrument med på resan till Jupiters isiga månar

 lästid ~ 2 min