Tema

Otillräckligt renat avloppsvatten hot mot hälsan

Avloppsvattnet måste renas från antibiotikaresistenta bakterier, menar Faisal Ahmad Khan som nu lägger fram sin avhandling vid Örebro universitet. Hans forskargrupp var först i Sverige med att hitta bakterier, som är resistenta även mot nya sorters antibiotika, i vattendrag och sjöar.

– Det räcker inte att begränsa förskrivningen av antibiotika för att stoppa antibiotikaresistensen. Reningen av avloppsvatten från både sjukhus och hushåll måste bli bättre, säger han.

Forskaren Faisal Ahmad Khan har hittat antibiotikaresistenta bakterier i både avloppsvatten från reningsverket och i Svartån i Örebro.

Under tre år har Faisal Ahmad Khan och hans kollegor tagit prover i bland annat Hemfjärden i Hjälmaren, uppströms i Svartån nära Tekniska kvarnen och nedströms vid Naturens hus samt i vattnet vid reningsverket i Örebro. De hittade antibiotikaresistenta bakterier både i Svartån och i avloppsvattnet från reningsverket.

– Det handlar om ESBLcarba-producerande bakterier, eller CPE-bakterier, som är resistenta även mot de nya typer av antibiotika som används för att bekämpa multiresistenta bakterier. Den här typen av bakterier står högst upp på WHOs lista över bakterier som utgör ett hot i framtiden. I Sverige ökar antalet infektioner som orsakas av sådana bakterier varje år och det finns en oro för att de kommer att bli allt vanligare i samhället och i naturliga miljöer, berättar Faisal Ahmad Khan.

Vill se bättre rening av avloppsvatten

Forskarna hittade också flera olika typer av de gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika.

– Särskilt oroväckande är att det handlar om gener som skapar resistens mot de antibiotika som just nu är vårt enda vapen mot antibiotikaresistenta bakterier.

Det är första gången som sådana här bakterier och gener har hittats i vattenmiljöer som åar och sjöar i Sverige.

– Intressant nog kunde vi dessutom se att de bakterier vi hittade i Svartån liknar de bakterier som vi identifierat hos patienter på USÖ, säger Faisal Ahmad Khan.

De största halterna av gener som orsakar antibiotikaresistens fanns i avloppsvattnet från just sjukhuset. Men forskarna kunde också se att generna fanns kvar i det vatten som renats i reningsverket.

– Det visar att reningsprocessen av avloppsvatten måste bli mer effektiv, om vi ska ha chans att minska eller stoppa spridningen av antibiotikaresistens.

Klimatförändringar kan bidra till ökad resistens

Faisal Ahmad Khan och hans kollegor har också studerat hur de antibiotikaresistenta bakterierna och generna förändras när de finns i vatten under flera generationer – och hur de reagerar på förändringar i temperatur.

– Vi kunde se att resistensen ökade vid en vattentemperatur på 25 grader jämfört med 17 grader, som är medeltemperaturen för ytvatten i Svartån på sommaren. Det är oroväckande, eftersom det innebär att antibiotikaresistensen riskerar att öka i takt med den globala uppvärmningen.

Faisal Ahmad Khan hoppas att hans forskning ska kunna fungerar som en varningssignal.

– För att få stopp på antibiotikaresistensen räcker det inte att begränsa förskrivningen av antibiotika. Min avhandling visar på vikten av att avloppsvatten från både sjukhus och reningsverk måste vara fria från bakterier innan det släpps ut i våra vattendrag, säger han.

Faisal Ahmad Khan tycker ändå att situationen i Sverige är bättre, jämfört med hur det ser ut i andra europeiska länder.

– Vi hittade visserligen CPE-bakterier i miljön, men inte i några stora mängder. De fanns inte heller uppströms i Svartån eller i Hemfjärden, vilket är goda nyheter.

Avhandling:

Carbapenemase-Producing Enterobacteriaceae in Wastewaters and Associated Aquatic Environments

Kontakt:

Faisal Ahmad Khan, doktorand vid institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro universitet, 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Otillräckligt renat avloppsvatten hot mot hälsan

 lästid ~ 3 min