Barn och unga blir socialt jetlaggade av nattlig skärmaktivitet
Skärmtiden har ökat, och de nattliga meddelandena till vännerna gör att dygnsrytmen förskjuts osunt mycket om helgerna. Bland de barn som studerats syns också ett samband mellan mindre än sju timmars sömn per natt och övervikt såväl som sämre betyg.
Först var det effekten av att ha en ”tjock-tv” på rummet som forskarna undersökte. Nu, mer än tio år senare, har barnen blivit ungdomar som sover med mobilen bredvid kudden.
Pernilla Garmy är skolsköterska i botten, docent i omvårdnad vid Lunds universitet och biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad. Hon leder forskningsprojektet ”Sömn, medievanor och livsstil hos ungdomar”. Redan 2008 började hon undersöka förhållandet till tv:n bland barn i Lunds kommun, 6-7 år gamla. I samband med rutinbesök hos skolsköterskan fick de då besvara frågan ”Har du tv på rummet?”
– Den frågan känns så gammal nu! Men då var det ju så; det var tjock-tv som gällde. Våra rekommendationer var att inte bära in den i barnens sovrum. Det var inte lika självklart att bära ut den igen så den riskerade att bli stående där, ständigt tillgänglig. Men sedan dess har skärmarna blivit små och mobila och följer med oss överallt, mellan rummen, säger Pernilla Garmy.
Smarta telefoner har ökat skärmtiden
Sedan Lundabarnen började högstadiet har de i forskningsunderlaget fått sällskap av barn och unga från ytterligare tre skånska kommuner. Skärmtiden har stadigt ökat sedan smarta mobiltelefoner gjorde entré i våra liv. Mer skärmtid och fler nattliga störningsmoment i form av sms och andra digitala meddelanden har påverkat ungdomarnas sömn.
Pernilla Garmy och hennes forskarkolleger har bland annat sett att de barn och unga som sover mindre än åtta timmar per natt upplever ett försämrat mående och oftare var trötta i skolan. De som fick mindre än sju timmar sömn per natt hade oftare övervikt och underkända betyg.
Medan 7,7 procent av ungdomar med normalvikt sov mindre än 7 timmar per natt, var motsvarande siffra 11,5 procent för elever med övervikt, och 21,7 procent för elever med fetma. Av elever som inte hade några underkända ämnen, var det 7,6 procent som sov mindre än 7 timmar per natt, jämfört med 12,9 procent bland dem som hade 1-2 underkända ämnen, och 21,7 procent bland dem som hade minst 3 underkända ämnen.
De som skattade sin familjs ekonomiska situation som sämre sov också mindre.
– Detta väcker ju många följdfrågor, och vi har också lagt in fler frågor i den datainsamling vi nu gör när de är på gymnasienivå, säger Pernilla Garmy.
Vänder på dygnet under helgen
Vad forskarna redan vet är att ungdomarna tenderar att vända på dygnet när helgen kommer. Om det ändå råder viss begränsning i skärmtid under skolveckorna, tenderar den att luckras upp på helgerna. Forskarna ser att skärmtiden ökar. Sänggåendet senareläggs och morgnarna börjar senare. Under nätterna är det också vanligt att meddelanden skickas och tas emot vänner emellan. Inte sällan ligger mobilen i sängen för att inget ”ska missas”. Social jetlag uppkommer när dygnet förskjutits två timmar eller mer, vilket visade sig stämma in på drygt hälften (54 procent) av högstadieungdomarna.
– De flesta av oss, också vuxna, förskjuter dygnet en aning när helgen kommer. Men ungdomar gör det mer, och det kostar på. På söndagskvällen blir det omöjligt att somna i en bra tid. Det blir svårt att kliva upp på måndagsmorgonen, och sedan blir denna trötthet kvar en bra bit in i veckan. Och sedan är det helg igen.
Var fjärde ungdom skickade/tog emot nattliga meddelanden varje vecka, och drygt var tredje hade fyra timmars skärmtid eller mer varje dag efter skolan.
Stöd för vännerna
Allt med den digitala tillgängligheten är inte av ondo. I grunden handlar det om unga, omtänksamma personer som vill finnas där för sina vänner när de behöver stöd. I en helt ny studie som bygger på intervjuer med gymnasieungdomar lyfts frågor om gränssättning. De unga vittnar om att det krävs en viss tyngd för att ett nattligt meddelande ska vara okej – men när en kompis mår dåligt är toleransen hög.
– Men i intervjuerna framkommer att ungdomarna själva tycker det är viktigt med gränser: ”Ja, men om jag ska vara en bra kompis och ge stöd – då behöver jag faktiskt få sova också”, citerar Pernilla Garmy en återkommande reflektion.
Text: Erika Svantesson
Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida