Tema

Vårkollen: Hur tidig är våren hos dig?

Rapportera vårtecken till Vårkollen under 30 april och 1 maj! Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna galna vår med vårtemperaturer redan i januari. De uppmanar därför allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.

Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar. Första gången Vårkollen genomfördes var 2015. Varje år sedan dess har tusentals observationer rapporterats in från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning.

Tidigare år har det visat sig att till exempel björkarnas lövsprickning har hunnit 40–50 mil längre norrut än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. Genom att samla in vårtecken under många år, kan Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) analysera hur växterna tar emot våren. Finns det trender som tyder på att klimatförändringar gett bestående skillnader från förr?

– Vi är glada att det är så många som intresserar sig för vårtecknen och vi hoppas på samma stora uppslutning till Vårkollen som vi fått tidigare år. Dessa medborgarforskare som är våra vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap och är ovärderliga för vi ska kunna få in uppgifter som täcker hela landet vid samma tidpunkt, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Tidig vår kan ge bakslag

Eftersom vårtemperaturer uppmättes redan i januari på många håll i landet blir det blir extra spännande att se hur vårens växter har reagerat på detta i landets olika delar. När våren startar tidigt är det inte ovanligt att det kommer bakslag som kan komplicera bilden. En del växter kanske hinner börja blomma medan andra vackert får vänta till nästa värmebölja. Många vårtecken hålls också tillbaka av snön. Därför är det viktigt att få in rapporter från alla delar av landet. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt våren har hunnit hemmavid just kring Valborg i år.

Klimatförändringarna påverkar både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet, men varje år är unikt, så det finns fortfarande anledning att göra observationer av detta. De senaste åtta åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat cirka två veckor tidigare än vad som var normalt för drygt 100 år sedan. I år kanske det är ännu tidigare?

– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Många påverkas av våren

Vårkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen. Därmed är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Exempelvis är skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker direkt beroende av samspelet i och med naturen. Därför behövs också kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

Vårkollen tar emot observationer av vårtecken enbart under de två dagarna 30 april och 1 maj. Resultatet publiceras på eftermiddagen den 4 maj.

Mer information:

Vårkollens hemsida

Ladda hem folder om Vårkollen

Naturens kalender

Kontakt:

Mora Aronsson, Svenska botaniska föreningen, mora.aronsson@svenskbotanik.se
Moa Pettersson, Svenska botaniska föreningen, moa.pettersson@svenskbotanik.se
Ola Langvall, samordnare för Svenska fenologinätverket, SLU, ola.langvall@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vårkollen: Hur tidig är våren hos dig?

 lästid ~ 3 min