Så mycket käkar en slända
Trollsländor vid en damm åt hundratusentals insekter på en sommar. Det motsvarar ungefär ett kilo insektsmassa, eller 700 000 medelstora myggor, visar forskning från Åbo universitet och SLU.
De glupska flicksländorna i studien fångade och åt framförallt olika typer av myggor, men också ett stort antal andra insekter. Resultaten bygger på dna-analyser och märkning av sländor.
Varför är det viktigt att veta hur mycket sländor ätor?
– Det här är viktigt, eftersom den pågående insektsdöden kan minska tillgången på bytesdjur för trollsländor. Ingen har tidigare kunnat uppskatta hur det kan påverka trollsländorna, då vi saknat kunskap om vad de äter och i vilka mängder, säger Kari Kaunisto forskare och projektledare från biodiversitetsenheten vid Åbo universitet.
Siffermärkning på vingarna
– Vår studie avslöjar hur kraftigt trollsländorna ”betar av” sina bytesstammar. Det vi gjorde var att först uppskatta vad och hur mycket trollsländorna åt, och sedan relatera det till hur många bytesdjur det finns i området.
Forskarna använda en kombination av flera vetenskapliga metoder. Utifrån bytes-DNA i avföringen från trollsländor kunde forskarna avslöja vad trollsländorna äter och i vilka proportioner. Här användes en metod som kallas mass- eller metastreckkodning. Genom andra tekniker uppskattade forskarna hur många rovdjur somt fanns inom området.
– Antalet sländor fastställde vi genom att märka dem med siffror på vingarna, sedan släppa dem, låta dem blanda sig med sina omärkta artfränder och så fånga sländor igen. Genom att jämföra antalet märkta och omärkta trollsländor i det nya provet kunde vi uppskatta det totala antalet sländor i området, säger Kari Kaunisto.
Hur många bytesdjur som fanns tillgängliga, alltså kläcktes inom området, uppskattade forskarna genom att täcka bestämda ytor med tältliknande fällor och så räkna hur många insekter som samlats i dem.
Flicksländor älskar fjädermyggor
Trollsländorna är insektsvärldens toppredatorer, och det har spekulerats i huruvida de kan begränsa stammarna av andra insekter. I den nya studien var det fjädermyggor som var det främsta bytet. Dessa myggor kan vara mycket talrika, men till skillnad från stickmyggorna orsakar de ingen förtret för oss människor. I själva verket gör vuxna fjädermyggor inte mer än svärmar, parar sig och lägger ägg.
– Vi fokuserade på fyra arter av flicksländor inom ett område på 12 hektar. Här åt sländorna cirka 900 gram insekter, vilket motsvarar ungefär 700 000 medelstora myggor. Detta är ändå bara en procent av fjädermyggornas hela stammar inom i området.
Vackra och effektiva rovdjur
– Siffran kan låta liten men bör läggas till de antal som äts av andra rovdjur. Det område som vi studerar hyser ett stort antal insektsätare, inklusive tjugo andra arter av trollsländor samt fåglar och fladdermöss, förklarar Eero Vesterinen från biodiversitetsenheten vid Åbo universitet som ansvarade för DNA-analyserna i projektet.
Trollsländor har alltid fascinerat oss människor, eftersom de är både vackra och effektiva rovdjur. I egenskap av toppredatorer är de samtidigt särskilt utsatta för olika hot i naturliga ekosystem.
Fyra små flicksländor
I den här studien fokuserade forskarna på fyra små men lokalt talrika flicksländor. Totalt har 65 olika trollsländsarter påträffats i Sverige och 62 i Finland. På världsnivå är antalet kända arter ungefär 5 680 stycken. De arter som ingick i studien var sjöflickslända (Enallagma cyathigerum), spjutflickslända (Coenagrion hastulatum), månflickslända (Coenagrion lunulatum) och mörk lyrflickslända (Coenagrion pulchellum).Your text
Avslöjar predationen
Professor Tomas Roslin från Sveriges lantbruksuniversitet deltog i studien, och är entusiastisk över de nya tillvägagångssätten och de intressanta resultaten av studien.
– Genom att kombinera flera metoder kan vi äntligen avslöja den övergripande effekten av predation i naturen. I den här studien påvisade vi både hur väldigt olika bytesdjur trollsländorna ger sig på, vilka bytesdjur som är viktigast, och hur stor inverkan trollsländornas jakt har på enskilda bytesarter och på insektssamhället som helhet, säger Roslin.
Kontakt:
Tomas Roslin, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), tomas.roslin@slu.se
Kari Kaunisto, seniorforskare, Åbo universitet, kkauni@utu.fi
Eero Vesterinen, docent, Åbo universitet, ejvest@utu.fi