Nya kolesterolsänkande riktlinjer kan stå svensk sjukvård dyrt
Ett införande av nya riktlinjer för kolesterolsänkande behandling från europeiska expertorganisationer skulle drastiskt öka kostnaden för hälso- och sjukvården, visar en simuleringsstudie från Karolinska institutet. Detta skulle innebära en bred användning av en ny typ av kolesterolsänkande terapi, så kallade PCSK9-hämmare.
– PCSK9-hämmare är helt klart väldigt effektiva vid behandling av blodfetter och kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar men de kommer med en betydande kostnad, säger Ali Allahyari, kardiologiläkare och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Karolinska Institutet.
I augusti 2019 tog två europeiska expertorganisationer inom kardiologi och åderförkalkning, European Society of Cardiology (ESC) och European Atherosclerosis Society (EAS), fram nya riktlinjer för behandling av blodfetter. Ett införande av de nya riktlinjerna skulle kunna innebära en kraftig kostnadsökning för svensk hälso- och sjukvård, enligt studien från Karolinska institutet.
Dyrare behandling rekommenderas
De rekommenderade då att betalipoproteinnivåerna, också kända som LDL-kolesterolnivåerna eller det ”dåliga” kolesterolet, skulle sänkas betydligt för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, framförallt hos patienter med mycket hög risk. Riktlinjerna är av vikt för läkare och myndigheter och används ofta som en referenspunkt för behandlingar i Europa och på andra håll.
För patienter med mycket hög risk för hjärt- och kärlsjukdom, till exempel personer som nyligen har haft en hjärtattack, rekommenderas både en sänkning av LDL-nivåerna med minst 50 procent och att uppnå en LDL-nivå på under 1,4 millimol per liter av blod (mmol/L).
Detta är en kraftig minskning jämfört med tidigare riktlinjer presenterade år 2016. För att nå dessa mål rekommenderar organisationerna att kombinera livsstilsförändringar med statiner och ezetimibe, två förhållandevis billiga läkemedelsbehandlingar för att sänka blodfetterna. Om LDL-målet inte nås trots denna behandling rekommenderas användning av en mycket dyrare ny typ av kolesterolsänkande terapi som kallas PCSK9-hämmare.
Nästan 50 000 kronor per patient
I den här studien uppskattade forskarna följderna av de nya riktlinjerna genom att beräkna hur många patienter som skulle vara kvalificerade för den utvidgade terapin. Med hjälp av det nationella registret för hjärtsjuka patienter, SWEDEHEART, studerade forskarna fler än 25 000 personer som haft en hjärtattack mellan 2013 och 2017 och vars kolesterolvärden mättes under uppföljningsbesök efter sex till 10 veckor.
Forskarna fann att fler än 50 procent av patienterna skulle kvalificera för PCSK9-hämmare eftersom de sannolikt inte skulle uppnå LDL-målen med enbart högintensiva statiner och ezetimibe. När forskarna simulerade användning av två godkända PCSK9-hämmare (alirocumab eller evolocumab) i dessa patienter nådde omkring 90 procent av patienterna LDL-målen. Den årliga kostnaden för att behandla en patient i Sverige med PCSK9-hämmare ligger idag på över 4 500 euros (ca 47 000 kronor) vilket kan jämföras med omkring 30 euros (ca 315 kronor) för behandling med statiner eller ezetimibe.
Skyhöga behandlingskostnader
– Om inte behandlingskostnaden minskas och om hälften av patienterna med hjärtattack skulle kvalificera för den här behandlingen så kan den ekonomiska bördan på hälso- och sjukvårdssystem i Europa och andra länder som följer ESC/EAS riktlinjer bli väldigt omfattande, säger Ali Allahyari.
Med hjälp av tidigare analyser undersökte forskarna också i vilken utsträckning man kan minska risken för ytterligare en allvarlig hjärt- eller kärlhändelse genom att sänka det dåliga kolesterolet. De uppskattade att kostnaden för att förhindra en allvarlig hjärt- eller kärlhändelse, till exempel en hjärtattack, skulle uppgå till omkring 846 000 euros (8,9 miljoner kronor) om man började använda PCSK9-hämmaren alirocumab brett i Sverige.
Kostnadseffektivitetsanalys efterlyses
– Många nya behandlingar testas och introduceras i hjärt- och kärlsjukvården idag. Vår analys belyser ytterligare en situation där vi behöver väga vad vi bedömer som rimligt i förhållande till antalet patienter som behandlas, de förväntade hälsovinsterna och kostnaden för behandling, säger Peter Ueda, läkare och forskare vid institutionen för medicin i Solna, Karolinska Institutet.
Andra vid Karolinska Institutet som medverkade i studien var Tomas Jernberg och Pia Lundman, båda vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Enligt forskarna understryker resultatet behovet av att genomföra en kostnadseffektivitetsanalys av riktlinjernas innebörd, med utgångspunkt i hur mycket den föreslagna behandlingen för högriskpatienter i dagsläget kostar.
Vetenskaplig artikel:
Application of the 2019 ESC/EAS dyslipidaemia guidelines to nationwide data of patients with a recent myocardial infarction: a simulation study, Ali Allahyari, Tomas Jernberg, Emil Hagström, Margaret Leosdottir, Pia Lundman, Peter Ueda, European Heart Journal
Kontakt:
Peter Ueda, postdoktoral forskare, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, peter.ueda@ki.se
