Artikel från Malmö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Föräldrar utsätts ofta för kränkningar och brott av sina missbrukande vuxna barn. Det visar forskare vid Malmö universitet som intervjuat 32 föräldrar för att öka kunskapen om deras situation.

– Detta är en förbisedd och utsatt grupp som är i stort behov av stöd, säger Bengt Svensson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, som tillsammans med docent Torkel Richert och professor Björn Johnson gjort studien.

Att situationen för föräldrar till personer med missbruksproblem är problematisk visste Bengt Svensson redan när han arbetade som socialarbetare. För tio år sedan började han, som forskare vid Institutionen för socialt arbete, söka medel för att forska i ämnet. Fem år senare fick han anslag.

– Att det tog så lång tid för att få finansiering till detta projekt visar ointresset för föräldrarnas situation, säger Bengt Svensson.

Föräldrar påverkas mycket av hur deras barn mår och tar i föräldrarollen på sig barnets bekymmer oavsett ålder. När barnet har ett problematiskt narkotikabruk ser föräldrarna det som ett hot mot barnets hälsa och förmåga att sköta sina sociala förpliktelser – studier, arbete, försörjning och kontakt med familjen. Bråk är vanliga i denna situation och beror i stor utsträckning på förmaningar och kritik mot barnets narkotikaanvändning.

Verbala kränkningar och skadegörelse är vanligt

De vuxna barnen i studien saknar ofta bostad och pengar till följd av sitt drogmissbruk. När samhällets hjälp inte räcker till eller ställer för höga krav, vänder de sig till sina föräldrar. Föräldrarna har svårt att säga nej och vill hjälpa, men har också synpunkter på barnens livsföring. De kränkande beteenden som undersökts inträffar vid specifika emotionellt laddade tillfällen, oftast med en inledande ordväxling. Under grälet blir barnet allt mer agiterat för att sedan gå över gränsen och göra sig skyldig till en kränkande handling. Vanligast är verbala och emotionella kränkningar så som hårda ord, förolämpningar och hot. Det finns starka spärrar hos barnen att använda fysiskt våld mot sina föräldrar och i de fall det förekom var det av lindrigare slag.

Skadegörelse är relativt vanligt och kan innebära att barnet kastar eller slår sönder förälderns ägodelar. Flera föräldrar vittnar dock om att barnet har en egen gränsdragning även här, då de hindrat sig själva efter förälderns vädjan då det gäller viktiga föremål, eller att barnet uttryckt ånger efteråt.

– Alla barn har konflikter med sina föräldrar men här blir konflikterna häftigare särskilt när barnet är påverkade av narkotika eller ber om pengar som föräldrarna tror kommer att användas till att köpa narkotika. Men intervjuerna visar att banden är starka mellan barn och föräldrar. Det gör att barnen kommer tillbaka hem och att föräldrarna gör nya försök att nå fram till sina barn. Det finns oftast en stark kärlek från båda håll. berättar Bengt Svensson.

Förklarar bråken med drogpåverkan

En viktig upptäckt i undersökningen är att alla föräldrar förklarar sina barns beteenden med drogpåverkan, abstinens eller ett starkt sug efter narkotika. De beskriver två sidor av barnet, dels den nyktra sidan där barnet är sitt vanliga jag som föräldern bryr sig om och kämpar för, dels den drogpåverkade sidan där barnet inte är sig själv och där beteendet styrs av narkotikan. Därmed lägger föräldrarna skulden på drogerna när barnet beter sig aggressivt, oberäkneligt och självdestruktivt. På så vis påverkas inte de sociala band föräldrarna har till sina barn i särskilt stor utsträckning.

Hos 18 av de 33 barnen finns en ADHD-diagnos eller en stark indikation på att barnet har ADHD. Många av föräldrarna menar att ADHD-diagnosen kan vara en förklaring till att barnet hamnat i ett problematiskt narkotikabruk, men den används inte till att förklara konflikterna. Dessa är drogernas fel.

Vännerna tröttnar

– Föräldrarnas vänner tröttnar, de orkar inte höra om alla bekymmer. De enda som orkar är föräldrar i samma situation. Man behöver också få diskutera sin situation med professionell personal som kan lyssna och hjälpa föräldrarna att bearbeta sina känslor, säger Bengt Svensson.

Det allra viktigaste för föräldrarnas välbefinnande är att barnen får adekvat hjälp för sina missbruksproblem. Konflikterna kan de stå ut med, men det som ger sömnlösa nätter och ständig oro är barnens missbruk.

Kontakt:

Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö universitet

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera