Tema

Forskning om försvunna kan rädda liv

Försvinnanden kräver stora polisresurser och genererar stort lidande – polisen efterfrågar nya rön för att rädda fler liv. En insats är att förhindra att sårbara personer alls kan försvinna hemifrån, menar forskarna bakom en rapport, som föreslår en rad åtgärder för att hjälpa polisen framåt i arbetet.

Varje år tar polisen emot 25 000 anmälningar om saknade personer. Eftersökning av försvunna personer tar mycket tid och resurser i anspråk för polisen.

– Efterforskning av försvunna är mer omfattande och kostsamt för polisen än vad politiker och allmänhet förstår. För de försvunna själva och deras anhöriga innebär det ett stort lidande. Därför är det konstigt att det i stort sett har saknats svensk forskning om försvunna personer, säger Rebecca Stenberg, universitetslektor, Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet.

Det finns en rad kunskapsluckor som har försvårat polisens arbete kring efterforskning av försvunna personer. Och det var därför samarbetet mellan Linköpings universitet, Polismyndigheten och Högskolan i Borås, kom till stånd, Och som nu utmynnat i rapporten som ger en rad förslag kring polisens arbetssätt och om vilken ytterligare forskning om försvunna, som behövs.

Samarbete med vård och omsorg

Ett område som polisen behöver utveckla är samarbetet med kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter, bland annat för att förhindra att demenssjuka och personer med psykisk ohälsa alls försvinner.

– Det krävs ett gemensamt förebyggande arbete. Den som är demenssjuk ska inte kunna försvinna hemifrån, och definitivt inte flera gånger. Det måste finnas enkla kontaktvägar mellan polis, kommuner, sjukvård och socialtjänst, säger Anders Leicht, inspektör och expert på försvinnanden vid Polismyndigheten.

Ökade krav på frivilliga i sökinsatser

Ytterligare ett förslag rör den frivilligverksamhet som vuxit fram kring sökinsatser de senaste åren. Här föreslår rapporten att krav ställs på frivilliga som vill delta i sökinsatser, exempelvis ska de registrera sig och besvara vissa kunskapsfrågor.

Vad gäller forskning pekar rapporten på att kunskap behövs om när en sökinsats bör sättas in, hur olika grupper beter sig vid försvinnanden och vad man kan göra för att förhindra att försvinnanden alls sker. Men det ges också förslag kring utvecklandet av teknik för exempelvis positionering och kartstöd.

Kurser om försvinnanden på polisutbildningen

– När polisen efterfrågar forskning för att kunna rädda liv, då är det intressant för oss alla. Redan under arbetet med rapporten har vi kunnat se förändring. Ett exempel är att det saknades kurser om försvinnanden på polisutbildningarna, vilket vi kunnat rätta till på åtminstone en polisutbildning. Arbetet har också lett till samarbete med andra länder som har mer erfarenhet av forskning på det här området, säger Rebecca Stenberg.

Rapporten är en så kallad litteraturstudie, där forskning från flera olika länder har analyserats och jämförts.

Rapporten:

Efterforskning av försvunna personer. En internationell forskningsöversikt. Rebecca Stenberg, Maria Wolmesjö och Anders Leicht. CARER:s rapportserie, rapport nr 29, 2019.

Kontakt:

Rebecca Stenberg, universitetslektor Linköpings universitet, rebecca.stenberg@liu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Forskning om försvunna kan rädda liv

 lästid ~ 2 min