Tema

Tallsteklar växer bättre på älgbetade tallar

Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – men vi vet ganska lite om hur de olika växtätarna samspelar med varandra. Nu visar forskning att älgars tall-bete kan leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.

Det är forskare vid SLU tillsammans med Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Tyskland som har undersökt hur älgarnas bete påverkar insekten röd tallstekel.

De flesta växter angrips av en mängd olika växtätare, allt från små insekter till stora däggdjur. Oavsett storlek så orsakar de flesta växtätare förändringar i växten som de äter på. Det kan handla om förändringar i näringssammansättning eller i produktion av försvarsämnen. Om en växtätare triggar förändringar i en växt kan det påverka andra växtätare som äter på samma växt.

– Det bildas alltså en kedja mellan växtätarna som gör att de kan påverka varandra, genom sin värdväxt, trots att de inte nödvändigtvis någonsin möts, säger Michelle Nordkvist, doktorand på SLU.

Samverkan mellan stora och små

Trots att sådana samspel är vanliga har de inte studerats särskilt mycket, speciellt inte när det gäller växtätare med så skild storlek och från så olika djurgrupper, som insekter och däggdjur. På SLU är det nära mellan viltforskare och insektsforskare och så föddes idén att undersöka detta närmare.

Röd tallstekel (Neodiprion sertifer) 

Tallstekeln är en tallbarrsätande insektsart som ingår i familjen steklar (Hymenoptera). Tallstekelns livscykel har fyra stadier: Ägg, larv, puppa och vuxen. Det är larverna som äter tallbarr, och de är aktiva under försommaren. Den röda tallstekeln är betraktad som en skadeinsekt i tallskog.

Arten förekommer i hela Göta- och Svealand samt i Norrlands kustland. Utbredningen in mot fjällkedjan är ej klarlagd i detalj. Angreppen sker i såväl ungskogsbestånd som äldre bestånd. Arten angriper även contortatall.

Larverna äter till dominerande del på fjolårsbarren. Angripna grenavsnitt mister ofta samtliga barr. Vid starka och fleråriga angrepp glesas tallkronorna ut kraftigt. De grågröna larverna sitter tillsammans i klungor om 20-40 individer på grenarna. Huvudet är blanksvart. Om larverna oroas böjer de snabbt upp främre delen av kroppen och låter en droppe kådblandad saliv tränga ut ur munnen som ett försvar mot angripare.
Källa: SLU, Foto: Père Igor CC BY-SA 3.0

– Vi utförde studien både för att öka den generella kunskapen om samspel i naturen och visa hur komplexa de kan vara, men också för att dessa typer av samspel kan få oönskade konsekvenser inom till exempel jord- och skogsbruk. Röd tallstekel betecknas som en utbrottsart, vilket innebär att den under vissa år förekommer i extremt stor mängd och då orsakar skador på skogen. Något som ofta resulterar i lägre tillväxt, säger Michelle Nordkvist.

Åt tall hela larvstadiet

Forskarna placerade ut larver på träd som antingen var obetade, älgbetade eller klippta (för att efterlikna älgbete). Tallsteklarna fick sedan äta på träden under hela sitt larvstadium. När steklarna hade förpuppats och senare kläckts som vuxna mätte forskarna deras produktivitet, det vill säga antalet ägg som hade producerats av varje hona.

Tallstekelhonor som levde på betade eller klippta träd när de var larver visade sig producera 9–13 procent fler ägg än honor som vuxit upp på obetade träd. Kemiska analyser av barren visade att älgbetet inte påverkade halten av försvarssubstanserna di-terpener, men att det ökade näringsinnehållet.

– Det fanns ett svagt samband mellan det högre näringsinnehållet och den ökade produktionen av ägg men det är inte hela förklaringen. Det behövs mer forskning för att kartlägga exakt vilka förändringar i tallarna som bidrar till den ökade produktiviteten hos tallsteklarna, säger Michelle Nordkvist.

Älgbete och larvernas överlevnad

SLU fortsätter nu att studera samband mellan älgarnas bete och den röda tallstekelns livscykel – i ett aktuellt experiment tittar forskargruppen på hur älgbete påverkar överlevnaden hos tallstekelns larver.

– Våra resultat visar hur viktigt det är att studera den här typen av samspel, eftersom liknande effekter kan påverka tillväxten hos insekter och skador på växter, säger Michelle Nordkvist.

Kontakt:

Michelle Nordkvist, doktorand, Institutionen för ekologi,Sveriges lantbruksuniversitet
michelle.nordkvist@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Trait‐mediated indirect interactions: Moose browsing increases sawfly fecundity through plant‐induced responses. Ecology and Evolution. Michelle Nordkvist, Maartje J. Klapwijk, Lars Edenius, Jonathan Gershenzon, Axel Schmidt, Christer Björkman.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Tallsteklar växer bättre på älgbetade tallar

 lästid ~ 3 min