Tema

Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”

Ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet bland konsumenterna, enligt en studie från SLU. Därför bör märkning av livsmedel kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”.

Vår aptit på fisk har inneburit ett hårt tryck på världens fiskevatten och en fortsatt ökande efterfrågan innebär att fiskodlingarna måste leverera större volymer för att förhindra utfiskning av de naturliga bestånden. Inom biotekniken finns flera verktyg och tillämpningar för att öka volymerna odlad fisk. Redan 2015 godkände den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA en genmodifierad snabbväxande lax i USA.

Ordet bioteknik är dock problematiskt. Det skapar förvirring och osäkerhet eftersom många inte vet vad det innebär. Om du skulle titta ner i frysdisken och se att det står ”bioteknik” på förpackningen med fisk, vad skulle du göra då? Välja en annan fisk? Börja fundera på vad det står på de andra förpackningarna? Kanske tänker du ”bra, den här fisken är framtagen med den senaste tekniken och anpassad till modern fiskodling”.

Termen bioteknik

”Bioteknik” är en term som vanligen inkluderar användningen av genetiska verktyg, molekylära markörer, genetisk modifiering och genomredigering, så väl som tekniker för kloning av djur och odling av cell- och vävnadskulturer.

Forskare inom forskningsprogrammet Mistra Biotech vid Sveriges lantbruksuniversitet har studerat hur konsumenter reagerar på termen ”bioteknik” på förpackningar med fisk, och tittat på hur olika märkningar (vildfångad, odlad, steriliserad med hormoner, steriliserad med tryckbehandling av nybefruktade ägg [vilket ökar antalet kromosomer i arvsmassan och därför betraktas som genmodifiering], och så vidare) påverkar konsumenternas köpvilja. Forskarna kom fram till att märkningen av genmodifierad fisk (som visserligen inte finns i matbutiker i Sverige idag) skulle verka förvirrande på oss konsumenter och kanske få oss att köpa mindre fisk. För vissa av personerna räckte det med att det stod ”bioteknik” utan någon närmare förklaring, för att de istället skulle välja en vildfångad fisk.

Beredda att betala mer för vildfångad fisk

Forskarna undersökte hur mycket personerna i studien var villiga att betala för fiskarna röding och regnbåge. Eftersom genmodifierad fisk inte säljs i Sverige, så konstruerade forskarna förpackningar med olika märkningar. Om termen ”bioteknik” fanns med för den tryckbehandlade fisken förstärktes den positiva bilden av vildfångad fisk (som dock var betydligt dyrare). Märkning med bioteknik skapade också en mer negativ attityd till fisk som blivit steriliserad genom en tryckbehandling. Dessutom blev attityden än mer negativ till den hormonbehandlade fisken (vilket inte är genmodifiering).

– I stort sett alla konsumenter tolkar märkningen ”vildfångad fisk” på samma sätt. Den märkningen är ju lätt att förstå eftersom det handlar om produkten i sin mest naturliga form, förklarar Carl Johan Lagerkvist, professor i ekonomi och en av forskarna bakom studien.

Samband mellan kunskap och positiv bild av bioteknik

De personer som uppgav att de tror att vetenskapen har en positiv inverkan på livsmedelskvaliteten, valde inte bort fisk märkt med ”bioteknik”. Forskarna såg ett positivt samband mellan kunskap och uppfattningen att bioteknik är något positivt.

– När konsumenter baserar sina val på vetenskaplig rationalitet, slutar de att oroa sig för om produkten i fråga känns naturlig eller inte, säger Carl Johan Lagerkvist.

– Om det ska gå att sälja lax i Sverige, som tagits fram med hjälp av bioteknik, behöver märkningen på förpackningen kombineras med ansträngningar för att minska förvirringen kring begreppet bioteknik bland konsumenterna, säger Carl Johan Lagerkvist.

Han påpekar också att han tycker det är märkligt att hormonbehandling inte uppfattades som mer negativt bland deltagarna i studien, eftersom en sådan behandling skulle medföra risker för att hormonrester skulle spridas till den omgivande miljön.

Kontakt:

Carl Johan Lagerkvist, professor, Institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, carl-johan.lagerkvist@slu.se

Vetenskaplig artikel:

Dissuasive effect, information provision, and consumer reactions to the term ´Biotechnology´: The case of reproductive interventions in farmed fish. (Kulesz, M.M., Lundh, T., De Koning, D-J., & Lagerkvist C.J. 2019) PLoS ONE

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”

 lästid ~ 3 min