Tema

Spelteknik förenklar för maskinförare i skogen

Det pågår ett teknikskifte i skogen. Utvecklingen av snabb datorkraft öppnar för smartare och effektivare styrning av skogsmaskinernas kranar. Så kallad kranspetsstyrning bygger på teknik hämtad från spelvärlden och underlättar arbetet för maskinförare.

Det svenska skogsbruket hotas av akut maskinförarbrist inom de kommande tio åren. För att vända den trenden kan delar av lösningen vara att kunna erbjuda mindre påfrestande jobb och att snabba upp inskolningen av nya förare. Skogforsks studier visar att kranspetsstyrning förkortar inlärningstiden. Dessutom blir arbetsmiljön bättre – tekniken minskar den mentala och fysiska belastningen.

Med den nya tekniken slipper föraren styra kranens rörelse genom kontroll av flera olika krandelar. Teknik hämtad från spelvärlden används nu allt oftare för funktioner som bestämmer rörelseriktning på samma sätt som hos en spelkonsol.

Alla blir bättre förare

– Det här underlättar jobbet för en hel yrkeskategori och det är centralt för branschen. Våra resultat visar att alla blir bättre förare med kranspetsstyrning, såväl nybörjare som erfarna förare, säger Anders Mörk som är maskininstruktör vid Skogforsk.

Att köra skogsmaskinkranar med dataspelsteknik är dessutom effektivt. Resultat från Skogforsk visar att tidsbesparingen för det svenska skogsbrukets terrängtransporter kan vara ungefär fyra procent – en besparing på mer än 150 miljoner kronor per år.

Varje moment går snabbare med kranspetsstyrning

Skotare är en skogsmaskin som används för terrängtransport, så kallad skotning, av rundvirke, stubbar, träddelar och grot från avverkningsplatsen i väglös terräng.

Skogforsk har följt en grupp erfarna skotarförare under flera veckor. Under studietiden använde förarna växelvis konventionell kranstyrning (KNV) och kranspetsstyrning (IBC). Resultatet visade att alla förarna sparade tid med kranspetsstyrning, vissa något mer än andra.

  • Lastning (inklusive körning) tog i genomsnitt 23,2 minuter/lass med KNV och 20,0 minuter/lass med IBC. Tidsbesparingen var 5,2 procent.
  • Lossning (inklusive körning) tog i genomsnitt 8,7 minuter/lass med KNV och 8,0 minuter/lass med IBC. Tidsbesparingen var 7,9 procent.
  • Terminalarbetet (lastning och lossning) tog i genomsnitt 31,8 minuter/lass med KNV och 30,0 minuter/lass IBC. Tidsbesparingen var 5,8 procent.

Terminalarbetet utgör cirka 65-70 procent av skotarens totala arbetstidstid, körning utan och med lass utgör sammanlagt cirka 15-20 procent och korta pauser (övrig tid) cirka 15 procent. Kranspetsstyrning sänker därmed skotarens totala tidsåtgång med cirka 4 procent.

Källa: Skogforsk

Branschen är utsatt för stark internationell konkurrens och söker ständigt ny, smartare teknik. Forskarna tror att delautomatisering av skogsmaskiner kommer att bli en stor fråga på några års sikt, och då är kranspetsstyrning ett första steg.

Effektivare skogsbruk

– Att automatisera delar av arbetet är ett viktigt tekniksprång som förbättrar förarens arbetsmiljö och en pusselbit för att skogsbruket ska kunna öka sin effektivitet, säger Anders Mörk. Med kranspetsstyrningen lägger vi grunden för att sköta delar av avverkningsarbetet, liksom lastning och lossning av virke automatiskt. När krandelarna förses med sensorer, som gör att maskinens datorer hela tiden känner av kranens läge och rörelser, får förarna chans till återhämtning med ständigt återkommande mikropauser.

Redan 1984 påtalades kranspetsstyrningens potential av Skogforsk. Men det skulle dröja tills 2013 innan kranspetsstyrning blev kommersiellt tillgänglig, då John Deere presenterade sitt system Intelligent Boom Control (IBC). Ännu är andelen skogsmaskiner med kranspetsstyrning låg.

Kontakt:

Anders Mörk, forskare, Skogforsk, anders.mork@skogforsk.se
Martin Englund, forskare, Skogforsk, martin.englund@skogforsk.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Spelteknik förenklar för maskinförare i skogen

 lästid ~ 2 min