Tema

Fosfor från Marocko styr världens matproduktion

Världens största fosforreserver ligger i Marocko. Landet är dessutom världens största exportör och världens tredje största producent av det livsviktiga ämnet. Deras monopol har fått EU att reagera och i Sverige letar man nu efter alternativ fosforutvinning i bland annat kiss och bajs.

Enligt Statens Geologiska Undersökningar är Marocko världens tredje största producent av fosfor som är en av huvudingredienserna i konstgödsel. Bara Kina och USA producerar mer. Marocko uppskattas även ha 75 procent av världens reserver, varav majoriteten tros ligga i Västsahara som sedan 1975 ockuperas av Marocko. Så varför är fosfor är så viktigt för mänskligheten?

– En växt kräver 17 kemiska element för att genomföra sin växtcykel, varav fosfor är ett av de viktigaste. Det behövs för att växten ska utveckla rötter som förser den med vatten och näring. Växter tar dock upp fosfor olika mycket beroende på bland annat jordens pH-halt så därför måste man tillföra fosfor eller skapa miljöer som frigör fosfor, vilket man kan göra med hjälp av konstgödsel, säger Mohamed El Gharous, forskningsdirektör vid fakulteten för jordbruk vid universitetet och en av världens mest kunniga fosforexperter.

Den terrakotta röda fasaden på Mohammed VI Polytechnic University utanför Ben Guerir i centrala Marocko tronar upp sig mot himlen och skapar en tydlig kontrast mot den azurblå himlen. Universitetets storlek reflekterar dess syfte – att utveckla morgondagens jordbruk och bli världsledande på att producera konstgödsel till den internationella marknaden. Universitetet är finansierat av det statliga bolaget Office Cherifién des Phosphates, OCP, som kontrollerar landets fosforutvinning.

Sju lager av fosfor i olika kvalitet

Drygt två timmar från Ben Guerir ligger Khouribga, hem åt Marockos allra största dagbrott. Den enorma området kallas även för fosforplatån på grund av de många gruvorna.

Naturen påminner mer om ett månlandskap och den enda växtligheten är några enstaka olivträd som skänker välbehövlig skugga till den torra marken. En gigantisk släpgrävmaskin gräver, dag ut och dag in, ner till 15-30 meters djup för att nå till fosforlagret. Det finns generellt sju olika fosforlager av olika kvalitet och innehåll. Fosforn känns igen på färgen, men OCP använder även referensdjup från de geologiska undersökningarna som har gjorts innan utgrävningen började.

När släpgrävmaskinen har grävt till önskat djup tar bulldozers över och lastar fosforgrusen på transportband som kör det till en sorteringsanläggning. Där sker en finsortering innan gruset transporteras vidare till reningsanläggningen. Efter att alla andra mineraler än fosfor har tvättats bort blandas den med vatten (60 procent fosfor och 40 procent vatten) och transporteras med rörledningar till hamnen i Jorf Isfar vid Atlanten.

Fosforgruvor i Marocko

Sammanlagt finns fyra fosforgruvor i Marocko och den totala siffran för export till EU uppgår till 11,1 miljoner ton fosfat, 1,9 miljoner ton fosforsyra och 8,1 miljoner ton konstgödsel.

Marockos globala exportintäkter för fosfat uppgick 2018 till 51,7 miljarder dirham (cirka 50,7 miljarder kronor).

I april 2019 låg det globala marknadspriset för fosfat på 9,8 dollar per ton.

Marockos reserver beräknas att räcka i drygt 500 år, enligt OCP, vilket såklart är glädjande för Marocko. I både Kina och USA har reserverna börjat att minska och idag används deras produktion främst för inhemskt bruk. Detta har inneburit att Marocko idag är världens största exportör av fosfor.
I och med att jordens befolkning växer ökar efterfrågan på konstgödsel för att kunna odla mat och mätta alla munnar. Det har lett till att priset på fosfat (som är fosfor bundet till syre) har ökat och enligt tidningen The Atlantic är det bara en fråga innan Marocko ”har ett större monopol över fosfor än vad OPEC har över olja”. Resultatet är ett ökat pris på konstgödsel som gör att bönder inte har råd att gödsla, vilket minskar skördarna som i sin tur leder till hunger och världssvält.

Alternativa lösningar för fosfor i Sverige

Riktigt så illa behöver det inte bli enligt Genevieve Metson, biträdande universitetslektor och docent i teoretisk biologi vid Linköpings universitet. Åtminstone inte i Sverige.

– I Sverige skulle vi nog vara okej i ett par år eftersom vi har fosfor lagrat i jorden. Vi kan också investera i alternativa lösningar, till exempel återanvända fosfor från stallgödsel, växt- och slaktavfall och människors avföring och urin.

Även vid 100 procents återvinning är det alltid lite fosfor som försvinner genom till exempel vinderosion, vilket gör att det kommer finnas ett fortsatt behov av att fylla på. Gödselfosfor har inte samma egenskaper som gruvfosfor, vilket innebär att vissa grödor eller jordar kan få problem att tillgodogöra sig det.

– Beroende på hur fosforn är bunden kan det tas upp mer eller mindre snabbt. Viss återvunnen fosfor tar längre tid innan den blir tillgänglig och det påverkar såklart hur resursen används i jordbruket, säger Genevieve Metson.

Sveriges inhemska matproduktion ser ut att klara sig på kort sikt, men vi är ändå beroende av den marockanska fosforproduktionen i och med att vi importerar mat från länder som använder konstgödsel som innehåller fosfor från Marocko. Eftersom varken Sverige eller EU har någon egen utvinning av gruvfosfor är detta så pass oroande att EU har satt upp ämnet på sin lista över kritiska ämnen.

– Det är problematiskt att få länder har kontroll över priset på en resurs som hela världen är beroende av. Vi har inte kontroll, vilket innebär en osäker tillgång. Men även om det är viktigt att återvinna är det lika viktigt att minska efterfrågan och beroendet. I rika länder har vi till exempel möjlighet att minska vår köttkonsumtion, som kräver stora fosforresurser, vilket skulle ha stor effekt. På så sätt kan vi minska vårt geopolitiska beroende.

Nyligen rapporterade OCP en vinst på 5,4 miljarder dirham, vilket är ungefär lika många svenska kronor. Det är en ökning med 19 procent sedan 2017 och enligt OCP beror ökningen delvis på ett ökat marknadspris för fosfor.

Om fosfor

Fosfor är ett grundämne (P) som spelar en livsviktig roll för alla levande organismer. I människan finns fosfor främst i benvävnad och tänder, medan växter kräver fosfor för att bland annat utveckla rötter, fixera kväve och genomföra fotosyntesen. Den fosfor som inte är bundet i levande organismer förekommer bland annat i fosfatmalm i berg och sten.

Fosfor bildar många både oorganiska och organiska föreningar, av vilka flera har stor biologisk betydelse. Fosfor kan dock inte hittas i fri form i naturen på grund av hög kemisk reaktionsförmåga. Med några få undantag förekommer mineraler som innehåller fosfor alltid som fosfat (där fosforn har reagerat med syre).

Efterfrågan på fosfor har ökat ungefär dubbelt så snabbt som befolkningsökningen, vilket har lett till att produktionen av fosfat har ökat sedan andra halvan av 1900-talet.

Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Bilder: Frida Bank samt pressbilder från OCP

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Fosfor från Marocko styr världens matproduktion

 lästid ~ 5 min