Artikel från Lunds universitet

Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård. 

I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vilda växter får allt mindre utrymme. Detta leder i sin tur till att humlor och andra vildbin får allt svårare att hitta mat och bostad.

– Men det går att vara med och göra skillnad. Privata trädgårdar utgör upp till en tredjedel av våra städers och tätorters yta, säger Anna Persson, forskare på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) i Lund.

– Små förändringar på den egna tomten, som att låta fler arter få plats, inte använda gifter och skippa trender som att stenlägga stora delar av trädgården, kan därför få stor betydelse om många drar åt samma håll.

Anna Persson ger fem enkla tips till den som har tillgång till en täppa eller en flerfamiljsgård.

1. Rensa inte bort allt ogräs

Här är ger några enkla tips till den som har tillgång till en täppa eller en flerfamiljsgård.

Det vi ser som ogräs kan ofta vara en viktig resurs för andra arter. Därför behöver man inte ”städa” så noga i sin trädgård, säger Anna Persson.

– Kanske är ogräs, i alla fall delvis, mest ett skapat eller inlärt problem? säger hon och nämner att många vildbin använder blommande tistlar och maskrosor som näringskälla.

Marktäckande växter i rabatterna kan vara ett alternativ om ogräs får en att se rött, då kan man både ha en rik växtlighet och själv välja vad som ska blomma.

2. Välj gamla mormorsväxter

Ett annat tips är att försöka få in mer vilda sorter av inhemska arter i den egna trädgården. Man kan plocka frön själv från växter man tycker om eller fråga sin trädgårdshandlare om hjälp. Ängsväxter, vilda arter av buskar och träd är generellt bra.

– Man kan också fokusera på gamla sorter av perenner och rosor istället för nya och trendiga. Äldre sorter har ofta mer mat för pollinerande insekter än moderna sorter som förädlats fram för en viss färg eller form, på bekostnad av produktionen av pollen och nektar, säger Anna Persson

3. Låt gräsklipparen vila

Gräsmattan ska helst inte ansas mer än nödvändigt. Golfbane-idealet är långt borta om man vill främja biologisk mångfald.

– Klipp ett område där man kan spela boll och ha en filt utlagd, men låt resten växa och få slå ut i blom. Man kan också försöka få in mer ängsväxter, kanske till och med försöka anlägga en äng på en del av tomten. Det kan bli ett roligt projekt, säger Anna Persson.

Att inte använda motorgräsklippare är också ett sätt att ta hänsyn till miljön.

4. Planera för lång blomning

Se till att alltid något i din trädgård är i blomning, från tidig vår till sensommar.

– Träd och buskar blommar ofta tidigt. Plantera till exempel sälg på gården, den är en nyckelart för vårens vildbin. Fruktträd, bärbuskar och kryddväxter är generellt bra tips, säger Anna Persson, de gläder både människor och många andra arter.

5. Hjälp småfåglar och vildbin lite extra

Hela 70 procent av alla vilda biarter bygger sina bon i marken. Om du har väldigt lerig eller mullrik jord i trädgården kan du blanda ut den med sand i ett soligt och gassigt hörn, så blir marken mer lockande att bygga bo i. Se till att det blir en halvmeter djupt för att ge bina gott om plats.

– Nyckeln är att ha en mångfald av träd, buskar och andra växter för att få många olika typer av mat till fåglarna, det vill säga olika bär, frukter, fröer, maskar, insekter och spindlar, säger Caroline Isaksson, lektor i biologi på Lunds universitet.

På vintern kan man ha ett fågelbord med mat – gärna många olika sorters mat, så att man får in olika fågelarter. Som skydd mot rovdjur är buskar, där fåglarna kan gömma sig, bra.[/textblock]

Även fåglarna kan behöva extra hjälp

– Nyckeln är att ha en mångfald av träd, buskar och andra växter för att få många olika typer av mat till fåglarna, det vill säga olika bär, frukter, fröer, maskar, insekter och spindlar, säger Caroline Isaksson, lektor i biologi på Lunds universitet.

På vintern kan man ha ett fågelbord med mat – gärna många olika sorters mat, så att man får in olika fågelarter. Som skydd mot rovdjur är buskar, där fåglarna kan gömma sig, bra.

Ut och njut och lär dig mer

Ett avslutande råd från Anna Persson är att verkligen ge sig tid att njuta av sin trädgård och att lära känna den bättre.

– Lyssna på fåglarnas sång och humlornas surr. Skaffa en flora eller en fjärilsbok och lär känna arterna som du delar din trädgård med, säger hon, och berättar att forskning visar att ju mer kunskap vi har om naturen, desto mer rädda är vi om den. Inte minst är det därför viktigt att ta med sig barnen ut i trädgården och att upptäcka den tillsammans med dem.

Varför biologisk mångfald?

Biologisk mångfald är viktigt av flera skäl.

De olika arterna har ett värde i sig själva. Utifrån ett etiskt perspektiv har vi en skyldighet att bevara dem för framtiden och Sverige har skrivit på ett flertal konventioner och direktiv som syftar till detta.

Den biologiska mångfalden har också en praktisk betydelse, eftersom alla de arter som utgör mångfalden bidrar till processer som gör att ekosystemen fungerar. En sådan grundläggande process är växternas samspel med pollinatörer.

90 procent av alla vilda blomväxter behöver insekternas hjälp med pollinering, det vill säga befruktning. Utan pollinatörer hotas växtligheten, och utan växtlighet hotas pollinatörerna. Pollineringen är därför också väsentlig för att vi ska få mat, och särskilt mat rik på C-vitamin.

Som människor är vi också beroende av vilda växter och natur på många andra sätt, både för vår fysiska och psykiska hälsa.

Det största hotet mot biologisk mångfald idag är förlust av livsmiljöer för olika arter. Den internationella dagen för biologisk mångfald, 22 maj, är instiftad av FN för att påminna om artrikedomens betydelse för allt liv på jorden.

Kontakt:

Anna Persson, forskare, Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, Lunds universitet

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera