Tema

Skridskois på sjön kan öka metanutsläppen

  • SLU
  • Artikel från
  • Ämne: Miljö

Ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av den kraftfulla växthusgasen. Det visar forskare vid SLU, som skottade en sjö i norra Jämtland i tron på det motsatta.

Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. I klimatdebatten sätts ofta stor tilltro till skogarnas kapacitet som kolsänkor i det norra barrskogsbältet. En viktig och ibland förbisedd faktor i detta hänseende är den roll skogarnas många insjöar spelar.

En ny studie från SLU och Uppsala universitet visar att frusna sjöar utan snö har färre metanotrofiska bakterier och följaktligen också konsumerar mindre metan, vilket istället kan frigöras till atmosfären när isen smälter.

Oväntat resultat
Sari Peura vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU har varit projektets ledare.

– Vi studerade vattnet i en frusen, snötäckt sjö i norra Jämtland under en veckas tid. Sedan avlägsnade vi snön och gjorde samma experiment i ytterligare en vecka, säger Sari. Vår hypotes var att det ökade ljusinsläppet skulle ge mer aktiva alger och därför mer syrerikt vatten, vilket i sin tur borde stimulera mikrobsamhället och ge en ökad nedbrytning av metan, jämfört med i snötäckta sjöar.

Men det visade sig alltså att hypotesen inte stämde; visserligen ökade mängden klorofyll i proportion till hur mycket ljusinsläppet ökade, men det ledde inte till en ökad metanotrofisk aktivitet. Tvärtom ökade mängden metan i vattnet, och mängden metanotrofiska bakterier minskade.

– Vi vet inte exakt vad detta beror på ännu, säger Sari. Vi antog att hela mikrobsamhället skulle gynnas av syretillgången, men så blev det inte. Vår nya hypotes är att algerna som aktiverats av ljusinsläppet även producerar och utsöndrar vissa ämnen som gynnar andra bakterier än metanotroferna. Detta stöds också av att vi kunde se en ökning av sådana bakterier.

Mikrobsamhället och metanhalterna studerades först i vattnet under isen på en snötäckt sjö. Foto: Sarahi Garcia

– Det är dock viktigt att inse begränsningarna i just denna studie. Försöket pågick bara över två veckor. Det visar tydligt att en minskning av snötäcket på frusna sjöar kan öka metankoncentrationen i sjön, vilket i sin tur kan leda till en ökad metanavgång till atmosfären när isen smälter och därmed bidra till växthuseffekten. För att studera detta förlopp över en längre tid krävs dock en ny studie.

Betydelsen av solljus

En stor del av skogarnas kolcirkulation passerar genom dess insjöar, och ansenliga mängder kol avges som koldioxid till atmosfären. Detsamma gäller andra växthusgaser. Sjöarna producerar exempelvis också metan – stundtals i mycket rikliga mängder, vilket har uppmärksammats i media i vinter. Mycket av denna metan når dock inte atmosfären, eftersom den förbrukas av så kallade metanotrofiska (”metan-ätande”) bakterier i vattnet. Sjöns mikrobiella liv har alltså en stor betydelse för dess nettoproduktion av växthusgaser.

På våra nordliga breddgrader har vintern en avgörande inverkan på denna process. Dels förhindrar istäcket effektivt själva avdunstningen till atmosfären, och dels påverkar snötäcket såväl temperaturen som ljuset i vattnet. Detta är i sin tur avgörande för vattnets fotosyntetiska processer, vilka uteslutande drivs av alger, och därigenom för syreberoende mikroorganismer. De pågående klimatförändringarna kommer att påverka detta förhållande i nordliga insjöar. Dels har det tidigare rapporterats att högre vattentemperaturer orsakar högre metangasproduktion. Dessutom kommer snötäcket troligtvis att smälta tidigare, vilket kommer att göra att frusna sjöar under längre tid utsätts för direkt solljus.Tanken är att dessa bakterier konkurrerar ut de långsamt växande metanotroferna, vilket minskar nedbrytningen av metan. En annan förklaring skulle kunna vara att den ökade algaktiviteten orsakat fosfatbrist i vattnet, vilket tidigare rapporterats som en begränsning för metanotrofer.

Kontakt:
Sari Peura, universitetslektor, Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, sari.peura@slu.se

Artikel:
Garcia SL, Szekely AJ, Bergvall C, Schattenhofer M & Peura S. 2019. Decreased snow cover stimulates under-ice primary producers but impairs methanotrophic capacity. mSphere

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Skridskois på sjön kan öka metanutsläppen

 lästid ~ 3 min