Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön. Det gäller att ha koll på vilka arter som är lämpliga för massuppfödning, och välja foder smart, menar forskare vid SLU.

– Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, säger Åsa Berggren, professor i ekologi på SLU.

Förhoppningarna om insekter som ett hållbart alternativ bygger på att de innehåller bra näring och att de är effektiva när det gäller att omvandla födan till egen tillväxt – de kan alltså ge oss mer mat per mängd foder än många andra djur vi föder upp. Men det finns många andra grundläggande frågor som måste utredas vetenskapligt, enligt Åsa Berggren och hennes kollegor Anna Jansson och Matthew Low, som skrivit en debattartikel i den vetenskapliga tidskriften Trends in Ecology and Evolution.

Etiska aspekter på massuppfödning
I dag finns stora kunskapsluckor om allt från vilka arter som är lämpliga att föda upp till etiska aspekter på massuppfödning. Forskarna anser att det är viktigt att täppa till dessa luckor innan produktionen tar fart på allvar.

– Annars riskerar vi att ersätta ett miljöproblem med ett annat. Nu är de flesta företag fortfarande små, men industrin växer och riskerna ökar. Det är viktigt att forskningen kan förse branschen med kunskap, säger Åsa.

Det handlar till exempel om något så grundläggande som vilka arter som lämpar sig bäst för uppfödning och vilket livsstadium de ska födas upp till. Vi måste också sätta gränser för uppfödning av arter i länder där de inte förekommer naturligt, där de kan rymma och ställa till med problem i ekosystemen.

Miljövänligt foder
En annan viktig fråga är vilket foder som är bra både för insekternas hälsa och miljön. Ur hållbarhetssynpunkt är det en fördel om insekterna äter sådant inte vi kan äta själva, till exempel biprodukter från dagens jordbruk eller grödor som också gynnar den vilda biologiska mångfalden. En gröda som Åsa Berggren och hennes kollegor tittar närmare på är rödklöver, som kan fungera som mat åt syrsor samtidigt som blommorna är en tillgång för många vilda insekter, bland annat pollinatörer.

Matsäkerhet och etik är också relativt outforskade områden; Bär insekterna på smittämnen som kan utgöra risker för människor? Och vilken betydelse har insekternas välmående i odlingarna?

Fortfarande finns tid att öka kunskapen och SLU är ett av de universitet som har kommit igång med forskning om matinsekter. Artikeln i Trends of Ecology and Evolution uppmanar fler forskare att intressera sig för detta område.

– Insekter har absolut potential att bli en bra, hållbar och användbar födokälla, men det är inte så enkelt som att bara börja föda upp insekter. Det är mycket forskning som behöver göras, säger Åsa Berggren.

Kontakt:
Åsa Berggren, professor, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
asa.berggren@slu.se

Artikel:
Approaching Ecological Sustainability in the Emerging Insects-as-Food Industry. Åsa Berggren, Anna Jansson & Matthew Low. 2019. Trends in Ecology & Evolution

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera