När den kinesiska rymdsonden Chang’e 4 lyfter till månen för att utforska dess baksida, finns ett svenskt instrument ombord från Institutet för rymdfysik, IRF. Rymdsonden ska landa 2019, 50 år efter att Neil Armstrong tog de första berömda stegen på månen.

Det är forskare och ingenjörer vid IRF som har utvecklat instrumentet Advanced Small Analyzer for Neutrals, ASAN, som har i uppgift att mäta energirika neutrala atomer och joner från månens yta. Förhoppningen är att mätningarna ska ge en bild av hur solvinden växelverkar med månytan. Instrumentet monteras 60 centimeter ovanför marken på en mobil robot och ska studera sin omgivning i minst tre månader.

– Det är första gången ett instrument från IRF landar på månens yta, säger Martin Wieser är forskare vid IRF och ansvarig för ASAN.

Den kinesiska månlandaren Chang’e-4. Bild: CNSA

Mer kunskap behövs för månbaser
– Månen är ett spännande ställe i rymden och vi är nyfikna på vad mätningarna kommer att visa. Hur solvinden, en ström av laddade partiklar som kommer från solen, påverkar månens yta är ett nytt forskningsområde och våra mätningar är viktiga för att förstå grundläggande fysikaliska processer. Djupare kunskaper om månytan och de processer som sker där är i sin tur en förutsättning för en framtida etablering av permanenta bemannade månbaser.

Uppskjutningen sker från Sichuang-provinsen i sydvästra Kina fredag den 7 december klockan 18.30 svensk tid. Rymdsonden Chang’e 4 bär med sig en landare och en mobil robot som ska landa på månens baksida. När den landar i början av 2019 har 50 år passerat sedan det första svenska måninstrumentet och den första människan stod på månen.

Vetenskapligt är de kommande mätningarna en fortsättning på de observationer som gjordes med ett IRF-byggt instrument ombord på den indiska månsonden Chandrayaan-1 under 2008-2009.

Läs mer:
Institutet för rymdfysik skickar nytt instrument till månen
Om Change’e och ASAN

Kontakt:
Martin Wieser, forskare, IRF, martin.wieser@irf.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera