Tema

Snabbväxande lövskog kan ersätta barret

Poppel kan växa dramatiskt mycket bättre med hjälp av kalk. Det är ett steg på vägen till att det snabbväxande lövträdet kan bli ett alternativ och komplement till granen i skogsbruket, menar forskare vid SLU.

Resultaten är väldigt tydliga. Plantorna i försöket har växt under fyra säsonger. Trots en extremt torr sommar har de frodiga lövträden hunnit bli långt över tre meter. Utan torkan hade de varit ännu högre. Lite längre bort står en rad jämngamla plantor som knappt är i höjd med det omgivande gräset.

Skillnaden beror på kalk.

– Vi vet från växthusförsök att poppel dör om jorden är för sur. Därför är poppel svår att odla på skogsmark där pH-värdet ofta ligger kring fem, eller därunder, berättar Henrik Böhlenius.

Höjde pH-värdet vid markberedningen
Han forskar på popplar vid SLU Alnarp. I ett par halländska försök har pH-värdet höjts genom lättlöslig kalk som tillförts i kombination med olika markberedningar.

Även om metoden behöver utvecklas är kalkning i grunden en enkel och billig insats.

– Vi vet ännu inte i vad mån effekten av kalkningen är bestående. I bästa fall har träden hittat sin balans och fortsätter att växa bra nu när rotsystemen är etablerade. Det får vi se vid fortsatta försök, säger Henrik Böhlenius.

Poppel på åkermark
Hans vision är att hitta ett enkelt och robust odlingssystem för poppel både på åkermark och skogsmark. Potentialen är stor. Tillväxten per hektar och år är förmodligen minst det dubbla jämfört med gran. Dessutom är det positivt för landskapsbilden.

– Vi behöver mer forskning för att veta vad poppel betyder för den biologiska mångfalden. Det är i alla fall klart att lövträd ger mer ljus och gynnar en markvegetation med örter och gräs, konstaterar Henrik Böhlenius.

En utmaning för alla lövträd är viltbetet. Poppel är inte lika känslig som hybridasp, vilken är en annan snabbväxare, men ofta behövs stängsel för att hålla klövvilt borta.

En del poppelbestånd klarar sig utan stängsel. Andra blir betade, men klarar sig ändå. Betningen ger då skador på stammen, vilket har mindre betydelse eftersom virket går till massaved. (I Italien, däremot, odlas stamkvistade popplar av hög kvalitet till möbel- och fanerindustrin).

Betningssäker höjd
– I bästa fall får vi fram kloner som inte är så attraktiva för det vilda. En annan möjlighet är att hitta metoder för att störa djuren. Det handlar om att skydda plantorna under några år, innan de är uppe i betningssäker höjd.

Bra etablerade och växtkraftiga plantor, likt de i kalkningsförsöket, klarar sig relativt bra mot bete. När den första generationen poppel etablerats är det mesta av jobbet gjort. Därefter föryngras de enkelt med stubbskott efter avverkning vart tjugonde år.

Det pågår arbete med att ta fram kloner för hela landet.

– På åkermark har vi bra odlingssystem. Utmaningen är på skogsmark. Det finns lyckade odlingar på goda jordar, men ofta är det problem. Då är kalkning en del av lösningen. Nu kan vi gå vidare och etablera bestånd av poppel på skogsmark för att studera produktionen, konstaterar Henrik Böhlenius.

Kontakt:
Henrik Böhlenius, forskare, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, henrik.bohlenius@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Snabbväxande lövskog kan ersätta barret

 lästid ~ 2 min