Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Sommarvärmen ser ut att få både positiva och negativa konsekvenser för kräftfisket i Vättern. Jämfört med förra året väntas fångsten av signalkräftor minska med tio procent, enligt en prognos från SLU.

Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.

I Vättern beräknas att den relativa fångsten 2018 landar på 105 gram matkräftor per bur och natt, en svag nedgång med tio procent jämfört med förra året. Totalfångsten i yrkesfisket beräknas till 117 ton om fisketrycket blir normalt.

Varmt vatten stressar kräftorna
Fisket är visserligen i gång då kräftorna tack vare värmen har hunnit ömsa, bli hungriga och gå in i burarna. Men rapporterna hittills har visat på både positiva och negativa effekter av värmen. För varmt i vattnet ökar risken för stress, dödlighet genom sjukdomsutbrott och minskade fångster. Rapporter om dödlighet samt, konstigt nog, om förseningar i kläckningen har kommit in.

Från Finland, där fiskesäsongen startade den 21 juli, rapporterades om ett liknande förvirrat läge med dåliga fångster av signalkräfta men bra fångster av flodkräfta.

Hur fisket blir i år vet SLU med säkerhet först efter avslutad säsong. Men med långa tidsserier av provfisken och fångster som underlag kan man göra en prognos, ett kräftindex, för hur fångsterna i en sjö kommer att bli.

Storlek och djup på sjön avgör
– Alla vill veta hur fisket kommer att bli i största allmänhet, men det krångliga är att man måste skräddarsy en modell för varje enskild sjö, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua. Fångsterna och effekterna av klimatet påverkas av sjöns storlek, djup, näringsstatus, vattenkemi, konkurrens från andra organismer, rovfisksamhället, beståndets täthet, skyddsmöjligheterna, bottensubstratet och var i landet sjön befinner sig.

Det gör att varje sjö kräver en helt unik prognosmodell med olika tidsförskjutningar av klimateffekterna och med hänsyn till vilka stadier i kräftans liv som är viktiga just där.

– I modellen för Vättern testade vi temperaturens betydelse för fyra kritiska faser i en kräftas liv: överlevnaden för rommen innan kläckningen, rekryteringen, tillväxten strax innan kräftorna blir fångstbara samt vuxna kräftors vinteröverlevnad, säger Lennart Edsman.

Bra fångst vartannat år
Kräftindex för Vättern visade att en bra fångst ett år hade en negativ effekt på fångsten nästa år. Det som hade störst betydelse för hur fångsten blev var stress genom stora variationer i vintertemperaturen två år tidigare.

Fångstprognoser och fångster av kräftor i Vättern 1995-2018. Bild: SLU Aqua

Kontakt:
Lennart Edsman, SLU, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), lennart.edsman@slu.se, 010-478 42 26

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera