Beredskapssoldater med gris i ledband, 1941, Stockholms ytterskärgård. Bild: Stockholms stadsmuseum
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Sverige behöver en ny typ av livsmedelsberedskap. Det framgår i en rapport från SLU, som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.

Den 28 maj-3 juni 2018 pågår Krisberedskapsveckan i hela Sverige för att öka invånarnas och landets beredskap inför samhällskriser.

Försvarsberedningen har fastslagit att Sverige bör återupprätta livsmedelsberedskapen, som varit nedlagd sedan 90-talet. I sin delrapport Motståndskraft (Ds 2017:66) efterlyser man en inriktning från regeringen för vilka metoder som ska användas då beredskapen byggs upp.

Andra behov än under kalla kriget

– För oss som forskar om livsmedelsproduktion är det tydligt att vi behöver bygga upp beredskapen på ett annat sätt nu, än under det kalla krigets dagar, berättar Camilla Eriksson, forskare vid SLU som just har genomfört en studie med finansiering från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Omständigheter har ändrats. Vi är mer beroende av internet, högteknologiska maskiner och täta transporter för livsmedelsförsörjningen i dag än vi var då. Men det finns också nya möjligheter om vi utgår från aktuell forskning, fortsätter Eriksson. I stället för att lagra konstgödsel och diesel som gjordes under kalla kriget, har vi nu en möjlighet att ställa om livsmedelsproduktionen till alternativa drivmedel och gödsel som kan produceras i Sverige. Detta har föreslagits som åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, men skulle även minska sårbarheten vid kris eller krig. Det ligger både i linje med Sveriges nya livsmedelsstrategi och arbetet med att uppnå ett fossilfritt Sverige 2050 och med internationella överenskommelser som exempelvis Parisavtalet.

Forskningsstudien redovisas i en nypublicerad rapport: Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. Den klargör att fungerande transporter och import är grundläggande förutsättningar för att kunna producera livsmedel såsom systemet fungerar i dag.

Drivmedel och gödsel ett större problem

­– Debatten handlar ofta om att Sverige inte har tillräcklig självförsörjning av livsmedel. Men vårt stora importbehov av insatsmedel till jordbruket, som drivmedel, gödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder, är ett mycket större problem, poängterar Camilla Eriksson.

Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska Sveriges importberoende och därmed öka motståndskraften mot störningar.

De tekniska lösningarna för att ställa om jordbruket finns redan i dag, konstaterar Eriksson i sin studie, men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att en omställning ska kunna genomföras.

– Den bästa politiken för ett nytt civilt försvar vore därför att införa politiska styrmedel och satsningar för att skynda på en omställning till fossilfritt lantbruk, framhåller hon.

Det kan också bli sådana satsningar inom en snar framtid. I Försvarsberedningens rapport föreslås att 700 miljoner kronor om året från 2021 ska läggas på att bygga upp en livsmedelsberedskap. Det är dock inte självklart var dessa pengar gör mest samhällsnytta.

Rapporten:
Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens.

Forskningsprojektet:
Kan Sverige producera mat i kris eller krig?

Kontakt:
Camilla Eriksson, filosofie doktor i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, camilla.eriksson@slu.se, 018-67 25 68, 070-297 23 47
(Från 1 juni övergår hon till en anställning hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut)

Gunilla Leffler, kommunikatör, SLU Future Food, gunilla.leffler@slu.se, 076-118 90 77

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera