Hur du går visar hur du mår
-
- Artikel från Högskolan i Halmstad
- Ämne: Hälsa & medicin, Natur & teknik
Din gång kan avslöja hälsoproblem. Bärbara sensorer som analyserar individers rörelsemönster, kan upptäcka Parkinsons sjukdom, demens, multipel skleros och andra neurofysiologiska sjukdomar på ett tidigt stadium.
För att vi människor ska kunna röra oss krävs att flera av våra kroppssystem samarbetar, till exempel det kardiovaskulära systemet och nervsystemet. Om något av dessa system påverkas av en sjukdom, återspeglas det i hur vi går.
Normalt mäts och analyseras gång, eller hur någon springer, enbart i specifika laboratorier eller kliniker. Men nu presenterar forskare vid Akademin för informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad, ett sätt att mäta en persons gång utanför sådana kontrollerade miljöer:
Fördelar med rörelseanalys i vardagen
– Rörelseanalys är en grundläggande komponent för att bedöma neurofysiologiska störningar, som till exempel Parkinsons sjukdom, eller hos patienter som genomgår rehabilitering eller skadade idrottare, säger Siddhartha Khandelwal, en av forskarna bakom den nya metoden.
– Analysen utförs i dag under väldigt kontrollerade förhållanden efter särskilt bestämda protokoll. Resultaten av min forskning visar på fördelarna med att i stället samla in information om patienters gång i deras dagliga liv .
Siddhartha Khandelwal har i sin forskning mätt och analyserat rörelse från olika delar av kroppen med hjälp av bärbara sensorer. Och det banbrytande är alltså att insamlingen av data kan göras utanför labbmiljöer, till exempel i hemmiljö, och av patienterna själva.
Sättet vi går eller springer på kallas för gait på engelska och analyseras oftast i särskilda rörelselabb. Men med de kostnadseffektiva bärbara sensorer som finns tillgängliga idag, kan mätningar göras utanför labben och dessutom samla rörelseinformation i vardagen, mellan labbesöken.
Flera olika algoritmer har utvecklats för att kunna studera och jämföra frisk och patologisk gång. Denna utveckling har emellertid gjorts på data som samlats in från kontrollerade försök inomhus, exempelvis i en sjukhuskorridor. Så när Siddhartha Khandelwal började studera detta insåg han problemet:
– Jag insåg vilken paradox det är. Om man nu vill analysera något i verkligheten, varför samlas då data in i en kontrollerad labbmiljö? Och om hela idén med bärbara sensorer är att de kan bäras och användas överallt, varför görs inte det? Jag ville samla egen data och utveckla en robust algoritm som har potential att användas i människor vardag, säger han och tillägger:
– Om du vill använda resultatet av din forskning i ”verkligheten” så måste metoderna också testas i densamma. Dessutom för att förstå hur väl de fungerar måste metoderna jämföras i kontrollerade studier.
Läs mer: Steg bokstavligt tagna mot bättre hälsa (Samspel, Forskningsnyheter från Högskolan i Halmstad)
Sensordata analyseras och översätts till ett unikt mönster som visar kvaliteten på rörelsen genom att jämföra den med “normal gång”. Denna kontinuerliga insamling av information i en verklig miljö är unik och kan förhoppningsvis leda till att diagnoser kan ställas i ett tidigt skede och hjälpa patienter, fysioterapeuter och läkare till en bättre rehabiliteringsprocess.
– Mina kollegor och jag har testat att mäta under mycket dynamiska förhållanden, till exempel olika gång- och löphastigheter, samt på skiftande ytor och lutningar. Och trots det uppvisar systemet en utmärkt noggrannhet. Vi anser därför att det är dags att använda det i verkliga applikationer, säger Siddhartha Khandelwal, som kommer att fortsätta utveckla systemet till en produkt.
Metoden med bärbara rörelsesensorer är nu färdig att tillämpas i det verkliga livet, menar forskarna.
Avhandlingen:
Gait Event Detection in the Real World
Kontakt:
Siddhartha Khandelwal, sid@vectorizemove.com, 035-16 76 67
Gen kan öka risken för demens om luften är dålig
Det finns en koppling mellan luftföroreningar och risken att drabbas av demens. En ny studie från Umeå visar att personer med en specifik genvariant löper extra stor risk om...
Äldre med demens har mindre nytta av hjälpmedel i hemmet
Personer med en demensdiagnos har mindre nytta av hjälpmedel som ska underlätta boende i hemmet. De upplever också oro, otrygghet och ett sämre bemötande av...
Diabetes plus hjärt-kärlsjukdom ökar risk för demens
Att ha minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke ökar risken att utveckla demens, visar en studie från Karolinska Institutet. Bara en så kallad...
Så håller du hjärnan frisk
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska...
Kan ett extra veck i hjärnan påverka insjuknandet i demens?
Vad som orsakar sjukdomen frontotemporal demens är förhållandevis okänt. Veckningar i hjärnan som formas i fosterstadiet kan ha betydelse för när sjukdomen bryter...
Förmaksflimmer kopplas till ökad risk för demens
Personer med förmaksflimmer har förhöjd risk för demens. Det visar en avhandling vid Göteborgs...
Hög vilopuls riskfaktor för demens
Hög vilopuls kan vara en oberoende riskfaktor för demens, visar en studie från Karolinska institutet. Vilopuls är enkelt att mäta, och går att sänka med hjälp av motion...
Luftföroreningar bakom demens och psykisk ohälsa
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband...
Svag koppling till demens vid välkontrollerad diabetes
Den som har diabetes typ 2 löper ökad risk att utveckla en demenssjukdom, det är känt sedan tidigare. En ny studie visar att det framför allt gäller dåligt kontrollerad...
Risk för demens med dålig njurfunktion
Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar forskning från Karolinska...
God sömn minskar risk för demens
Sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, ökar risken för demens senare i livet. Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan...
Studie visar samband mellan luktsinne och demens
En studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där...
Läs också
- 1
- 2
- 3
