Tema

Två helt olika lavar visade sig vara samma art

  • Artikel från
  • Ämne: Miljö

Det är inte alla ekologiforskare som upptäcker en helt ny art. Och det är ännu mer sällsynt att nästan 30 år senare avskaffa sin egen art. Men det är precis vad Göran Thor, professor vid SLU, har gjort.

Med hjälp av genetiska metoder har Göran Thor tillsammans med forskare från Belgien och Polen visat att blyertslav och gammelekslav är samma art. Trots att de ser helt olika ut, har olika levnadssätt och föredrar olika miljöer. Eftersom gammelekslav är det äldsta namnet försvinner blyertslaven som Göran Thor beskrev 1991.

En upptäckt de inte kunde drömma om
– Vi hade aldrig kunnat drömma om att dessa två till synes helt olika lavar skulle visa sig vara samma art och vi har både dubbelkollat och trippelkollat, berättar Göran Thor, medförfattare till studien som nyligen publicerades i Scientific Reports.

De båda lavarna ser helt olika ut. Gammelekslaven har en matt, kritvit bål som avgränsas av en tunn brunsvart kant. Den före detta blyertslaven har blekt grå bål med mörkt brunvioletta fläckar.

Lavarna förökar sig också på olika sätt. Gammelekslaven förökar sig sexuellt med sporer. Dessa sporer sprids och kan bilda en ny lav om den träffar på rätt alger. Blyertslaven förökar sig vegetativt. De bruna fläckarna är samlingar av små korn som består av svamphyfer lindade kring algceller. Ett färdigt paket som kan börja växa om den hamnar i rätt miljö.

Gammelekslav, dvs. den form som förökar sig sexuellt med sporer. Fotograf: Svante Hultengren/ArtDatabanken

Också miljön skiljer dem åt. Båda lever på gamla ekar i Europa, men sällan på samma ekar. Gammelekslaven växer ofta på dammiga ekar vid vägkanter och blyertslaven trivs på ekar som står skuggigt till exempel i igenväxande betesmark.

De är så olika att de inte bara räknats som olika arter utan också till olika familjer och klasser i släktträdet. Men den genetiska analysen visade att de är två former av samma art. Bara en sak skilde dem åt – i symbiosen ingår olika slags grönalger.

Det hela började med att forskarna ville undersöka var blyertslaven hörde hemma i systematiken, eftersom den inte påminner om någon annan art. Ibland kan man få ledtrådar från fruktkropparnas och sporernas utseende, men det fungerar inte när laven bara förökar sig vegetativt. Ett annat knep att avslöja släktskap är att titta på de kemiska substanser som en del lavar tillverkar, t.ex. för att försvara sig från att bli uppätna. Men den gäckande blyertslaven hade inga sådana substanser.

Blyertslav, den form av gammelekslav som förökar sig vegetativt. Bild: Ulf Arup

– Blyertslaven var helt enkelt väldigt gåtfull. Och i och med den här artikeln har vi fått ännu fler frågor att fundera på. Är det vanligt bland lavar att ha två så här olika former? Vad är det som styr att de är så olika? Den enda skillnaden vi har sett är grönalgerna. Men om det är det som gör att de får två olika utseenden och levnadssätt är det ingen som vet, säger Göran Thor.

Två olika strategier för levnadssätt skulle kunna öka chansen för gammelekslaven att överleva. Och det leder till nästa fråga. Båda formerna är med på rödlistan. Kommer bedömningen att ändras nu? Blyertslaven är känd från 550 fynd och gammelekslaven från 350 fynd från Skåne till Uppland. Om man slår samman förekomsten för båda formerna så är laven plötsligt vanligare, samtidigt som gamla ekar fortfarande är en livsmiljö som minskar.

Göran Thor spelar många roller i detta lavdrama. Han är också ansvarig för rödlistan.

– Det kommer en ny lista 2020. Vi ska börja bedöma arterna i höst, och det här blir en av de saker vi får fundera på.

Artikeln
Photobiont switching causes changes in the reproduction strategy and phenotypic dimorphism in the Arthoniomycetes. Scientific Reports (2018) 8:4952, Damien Ertz, Beata Guzow-Krzemińska, Göran Thor, Anna Łubek & Martin Kukwa.

Kontakt:
Göran Thor, professor i naturvårdsbiologi, Institutionen för ekologi; Enheten för naturvårdsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, goran.thor@slu.se, 018-67 24 19

 

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Två helt olika lavar visade sig vara samma art

 lästid ~ 3 min