Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Björkarnas lövsprickning har redan hunnit till stora delar av Svealand, vilket är 50 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. Det visar resultatet av Vårkollen som gjordes under Valborgshelgen. Deltagare från hela landet skickade in 8 500 observationer av vanliga vårtecken från mer än 1 500 platser – från Ystad i söder till Abisko i norr.

För fjärde året i rad genomförde Svenska Botaniska Föreningen tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Vårkollen under Valborgshelgen. Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där forskare analyserar data om vårtecken som allmänheten rapporterat in. Tanken är att få en ögonblicksbild av hur långt våren kommit i landet vid Valborg, och jämföra denna ögonblicksbild med historiska data. Genom att göra detta under många år kommer man att kunna analysera hur vårens ankomst påverkas av klimatförändringen.

– Vi är glada att så många deltog i Vårkollen och hoppas så klart att detta ska bidra till ett ökat engagemang för våra vilda växter, säger Eva Waldemarson, ordförande för Svenska Botaniska Föreningen.

Tidigare lövsprickning
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns en liknande verksamhet, vilket gör att Vårkollens resultat kan jämföras med hur det såg ut vid Valborg för hundra år sedan. Till exempel var det normalt att björkarnas lövsprickning startade precis efter Valborg i södra Skåne och i år har lövsprickningen redan nått stora delar av Svealand trots att vårtemperaturerna dröjde i södra Sverige i år. Längre norrut hindrar årets snötäcke utvecklingen för flera av våra tidiga vårtecken. Vitsippor, blåsippor och tussilago har exempelvis hunnit ungefär lika långt som var normalt för 100 år sedan. Däremot har sälgens blommor, som ju sitter uppe i träden, redan slagit ut en bra bit upp i södra Norrland. Förr brukade den i medeltal bara ha nått till norra Svealand vid Valborg.

– Även om vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen tidigarelagts ett par veckor vet vi att olika arter, och landets olika delar, kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen. Därför vill vi dokumentera hur naturens kalender påverkas på många olika sätt och Vårkollen är ett intressant bidrag till detta, säger Kjell Bolmgren (SLU), samordnare för Svenska fenologinätverket.

Fascineras av vårtecknen
Under de fyra år Vårkollen har hållit på har organisatörerna fascinerats av att vårtecknen, även under det som vi idag ofta uppfattar som sena vårar, ofta hunnit betydligt längre norrut i sin vandring upp genom landet än vad som var medelvärdet för hundra år sedan.

– Vi befinner oss alltså i ett helt annat normalläge nu än för hundra år sedan och tack vare denna samverkan mellan frivilliga och forskare kan vi dokumentera detta i hela landet året runt. De som vill haka på även efter Vårkollen är välkomna till hemsidan http://www.naturenskalender.se/, säger Kjell Bolmgren.

Precis som under tidigare Vårkollar kom det även i år in enstaka rapporter om blommande hägg från sydligaste Sverige. Enligt Kjell Bolmgren är det för tidigt att säga om detta betyder att häggen är på gång mer allmänt, vilket skulle vara två veckor tidigare än det historiska medelvärdet. Den som luktar får se.

www.varkollen.se presenteras alla observationer som skickats in.
Vårkollens folder kan laddas hem via: http://www.naturenskalender.se/filesharing/varkollen2018.pdf

Vårkartor:
Ladda ner de olika kartorna för respektive växtart:
Björk
Blåsippa
Hägg
Sälg
Tussilago
Vitsippa

I de bifogade kartorna presenteras en analys av Vårkollens rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar när respektive art i medeltal började sin blomning respektive lövsprickning, enligt historiska data (röd linje) som samlades in under perioden 1873–1951 respektive enligt årets data (blå linje), dvs. data insamlat av Vårkollen. Kartproduktion: Ola Langvall

Kontakt:
Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket
Sveriges lantbruksuniversitet, kjell.bolmgren@slu.se, 073-067 03 65

Eva Waldemarson, ordförande Svenska Botaniska Föreningen
ordforande@svenskbotanik.se, 070-229 98 49

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera