Hur blir vädret på längre sikt? Svaret finns i vindarna i den övre atmosfären. Nu ska forskare på Chalmers ta fram en satellit, kallad Siw, som blir den första att studera dessa vindströmmar. Syftet är att öka kunskaperna om hur de påverkar väder och klimat.
Satelliten Siw (står för Stratospheric Inferred Winds) ska studera vindstrukturer i atmosfären för att ge svar på frågor om atmosfärens dynamik och cirkulation. Den kommer att bidra med viktiga data till klimatmodeller och ökad förståelse för hur de olika delarna av atmosfären påverkar varandra.
Kan bidra till bättre väderprognoser
Klimat och väder närmast jordytan – i troposfären – påverkas nämligen av vindförändringar i de två lagren ovanför, stratosfären och mesosfären (mellan 11 och 85 kilometers höjd). För att göra tillförlitliga väderprognoser på lite längre sikt måste händelser i de övre lagren därför finnas med i beräkningarna.
Exempelvis anser många att köldknäppen i Sverige i mars 2018 hänger samman med en snabb uppvärmning av stratosfären, s k sudden stratospheric warming, som kan vara en av orsakerna till det nuvarande kalla vädret i Europa och höjda temperaturer i Arktis.
– Den processen är inte särskilt väl kartlagd i nuvarande modeller. Här behövs mer kunskap. Med Siw kommer det att bli lättare att studera sådana här händelser och att förstå vilka krafter som ligger bakom dem. Det har aldrig gjorts förut på det här sättet, säger Kristell Pérot, forskare på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers.
– Siw kommer också att bli ett fint komplement till satelliten Aeolus som sänds upp av ESA (European Space Agency) senare i år, för att studera vindarna längre ner i atmosfären, säger Kristell Pérot.
Blir ensam om att mäta gaser i atmosfären
Om man frågar Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik på Chalmers, är den andra delen av Siws uppdrag lika viktigt – att mäta koncentrationen av ett antal gaser i atmosfären.
– Som det ser ut nu så kommer Siw att vara ensam om att mäta många av gaserna som är viktiga för att följa utvecklingen av ozonlagret. Framförallt är det då ämnen som innehåller klor och kväve som man vill hålla koll på. Siw kommer där att ta över stafettpinnen från satelliten Odin, som snart är redo för pension efter 17 år i rymden, säger Patrick.
Flera svenska företag kommer att medverka i Siw-projektet, bland annat Omnisys Instruments som kommer att bygga det vetenskapliga instrumentet och OHB Sweden som bygger satelliten och har helhetsansvar för projektet. Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, vid institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers, är vetenskapligt ansvarig för SIW.
Rymdstyrelsen finansierar produktion och uppsändning av Siw, som blir den andra satelliten inom ramen för satsningen på innovativa forskningssatelliter och planerad uppsändning är år 2022.
Läs mer om satelliten Siw på Rymdstyrelsens webbplats: Ny svensk forskningssatellit ska studera vindarna i atmosfären
Kontakt:
Donal Murtagh, professor i global miljömätteknik och avdelningschef för Mikrovågs- och optisk fjärranalys, Rymd, geo- och miljövetenskap, Chalmers, donal.murtagh@chalmers.se, 031-772 56 51
Kristell Pérot, forskare på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, kristell.perot@chalmers.se, 031-772 15 74
Patrick Eriksson, professor i global miljömätteknik, Rymd, geo- och miljövetenskap, Chalmers, patrick.eriksson@chalmers.se, 031-772 18 32
