Tema

Ingen väg tillbaka efter #metoo

Efter #metoo blir det förhoppningsvis betydligt bättre, för både män och kvinnor. Idéhistorikern Katarina Leppänen ser redan att jämställdhetsplaner tas på större allvar och att anmälningar om kränkningar i högre grad utreds.
– Nu finns det nog ingen väg tillbaka, säger hon.

Det finns ett före och ett efter den 17 oktober 2017 då skådespelerskan Alyssa Milano skrev ”Om alla kvinnor som blivit sexuellt trakasserade skrev `Metoo´ i statusraden skulle det visa problemets magnitud.”

Det var starten på den flod av vittnesmål från kvinnor i olika yrken, åldrar och sociala positioner som sedan spridits i facebookgrupper.

– #Metoo är en internationell massrörelse utan ett tydligt ledarskap och som saknar frontfigur, menar Katarina Leppänen docent i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Hon ser en ny typ av proteströrelse växa fram.

En spontan rörelse
Till skillnad från ett politiskt parti som framför en fråga, är det spontant uppkomna rörelser som drivs genom att någon startar en facebookgrupp. Det är väldigt spännande, säger hon.

Kraften i rörelsen kommer från den stora mängden berättelser, menar hon. Vittnesmålen är för många för att de ska förklaras som privata angelägenheter.

– Kvinnor har ofta anklagat sig själva när de trakasserats sexuellt. Men det stora antalet berättelser gör att det blir tydligt att det inte kan vara den enskilda kvinnan som gjort fel. Det är en viktig del i #metoo för det gör att man inte behöver skämmas för att man har varit utsatt.

Förutom att kvinnor gör sig fria från skamkänslor gör de tiotusentals vittnesmålen att fokus riktats mot frågor om hur makten mellan män och kvinnor fördelas.

– När man går från att uppfatta något som individuellt och personligt till något som är strukturellt är det också möjligt att ställa politiska krav.

Ingen väg tillbaka
Det är det som skett i #metoo, menar Katarina Leppänen. Och nu finns ingen väg tillbaka, säger hon.

– Det har redan börjat ske förändringar genom att arbetsplatser och institutioner har vidtagit konkreta åtgärder mot trakasserier och kränkningar. Att kvinnogrupper i de politiska partierna har plockat upp frågan är också viktigt Det gör att det etableras kanaler i det politiska arbetet.

– Det finns inte en chans att det blåser över och att allt sedan återgår till det vanliga igen, säger Ninni Carlsson, universitetslektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet som forskar om sexuella övergrepp.

Men det var inte en självklar utveckling, menar Ninni Carlsson. Rörelsen höll på att ebba ut i mitten på oktober 2017 men när skådespelerskornas gick ut i gruppen #tystnadtagning vände de utvecklingen.

– Det var ett avgörande steg för den bredd som #metoo fått, säger Ninni Carlsson.

Branchtaggar

#tystnadtagning, film och tv-branschen
#medvilkenrätt, juristbranschen
#visjungerut, sångare inom svensk opera- och konsertmiljö
#närmusikentystnar, musikbranschen
#imaktenskorridorer, kvinnor inom svensk politik
#teknisktfel, teknikbranchen
#larmetgår, räddningstjänsten
#akademiuppropet, universitetsvärlden
#vardeljus, svenska kyrkan
#deadline, mediabranchen
#utanskyddsnät, kvinnor som lever i drogberoende, kriminalitet och prostitution
#vikokarover, restaurangbranschen
#timeout, föreningar och idrottsklubbar
#tystiklassen, elever från grundskolan och gymnasiet
#sistaspikenikistan, byggbranschen
#tystdansa, professionella dansare
#inteförhandlingsbart, fackföreningsrörelsen
#sistabriefen, pr-branschen
#ickegodkänt, lärare
#underytan, kvinnor som lever under hedersförtryck
#visparkarbakut, svensk ridsport, trav och galopp
#nykterfrizon, nykterhetsrörelsen IOGT-NTO
#vårdensomsvek, patienter inom sjukvården
#givaktochbitihop, försvaret
#utgrävningpågår, arkeologer
#metoobackstage, kultursektorn
#utantystnadsplikt, läkare och läkarstudenter
#konstnärligfrihet, konstvärlden
#slådövörattill, hörselskadade
#listanärstängd, nattklubbsbranschen

Blev en kollektiv röst
Skådespelerskorna vidgade fokus från kvinnors enskilda berättelser till att samlas i en kollektiv röst. Under #tystnadtagning skrev de bland annat: ”Vi kräver att arbetsgivare slutar att skydda, anställa och tjäna pengar på förövare.”

Den typen av formuleringar kom sedan i de flesta av uppropen. Kvinnor i byggbranschen förenades till exempel några veckor senare under #spikenikistan. Deras krav är snarlika skådespelerskornas: ”Kanaler måste finnas för att trakasserier ska kunna anmälas, förövarna måste få konsekvenser, och metodik för att förebygga måste användas. Ansvariga måste ta ansvar.”

– Här har vi faktiskt helt nya fackföreningar som växer fram. Tillsammans skapar hashtaggarna en struktur för gemensamma, organiserade aktioner, säger Ninni Carlsson.

Katarina Leppänen tror att något av det första som kommer att ske är att de policydokument som finns börjar användas. Det finns lagstiftning mot sexuella trakasserier. Det finns värdegrundsarbeten och likabehandlingsplaner. Men innehållet har stannat vid politiskt korrekta formuleringar i pärmar på en hylla, hävdar hon.

– Ofta har det varit dokument som gått att hänvisa till men som inte behövt efterlevas. Att dokumenten funnits har skapat en falsk föreställning om att de garanterar att kränkningar inte sker.

Arbetsmarknaden en utmaning
Katarina Leppänen pekar också på att #metoo visat att det saknas ett fungerande system för utredningar och anmälningar.

– Många berättelser beskriver att när en anmälan har gjorts så har den inte tagits på allvar. Genom att åtgärda det kan stora förändringar ske.

Även om det nu har öppnats en väg mot förändring finns också utmaningar, det är forskarna överens om. Det största hindret är en otrygg arbetsmarknad.

– Arbetsvillkoren har försämrats sedan 1990-talet. Det har utnyttjats av män. Kvinnor hamnar i en situation där de inte vågar säga ifrån för att de är rädda att förlora sina arbeten, säger Ninni Carlsson

–  Det är svårt att våga ställa krav för den som har en tillfällig anställning. Klagomål behöver heller inte åtgärdas, den arbetsgivare som inte vill ta tag i problemen kan bara vänta tills anställningen upphör, säger Katarina Leppänen.

Hur blir det då efter #metoo?

Bättre. Kanske till och med mycket bättre, tror Ninni Carlsson. Hon märker redan hur normer förändras.

– Jag tror att #metoo har satt igång en reflektionsprocess hos både män och kvinnor som leder till att vi börjar handla annorlunda, säger hon.

I sin egen forskning har Ninni Carlsson sett att det offentliga samtalet om sexuellt våld direkt påverkar människors attityder.

–  Mediedebatterna har en avgörande betydelse för att människor börjar tala om sexuella kränkningar. Samtalet leder i sin tur till att beteendet ändras. Det är det som sker nu. Både män och kvinnor vittnar om att de blivit uppmärksamma på sitt agerande.

Bra även för männen
Även för män kan mycket bli bättre genom de krav som kvinnorna ställer, menar Katarina Leppänen. Förtrycket av kvinnor blir sexualiserat men i systemet som gör kränkningarna möjliga offras också män.

–  Både män och kvinnor drabbas av de strukturer som gör att kvinnor kränks. Ofta är det översittarkulturer med starka ledare där vissa släpps in i gemenskapen och andra hålls utanför. Kanske kan män och kvinnor nu arbeta tillsammans för att ändra den typen av system.

– I förlängningen tror jag att det kan bli oacceptabelt att sexuellt trakassera och på andra sätt kränka människor på arbetsplatser. Men det är faktiskt svårt att uttala den tanken eftersom den samtidigt känns så utopiskt, säger Katarina Leppänen.

Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se

70- talets kvinnorörelse banade väg

Det fokus som #metoo har satt på sexuella trakasserier har en tydlig koppling till 1970-talets kvinnorörelse. Då sattes kvinnors sexualitet på den politiska agendan och grunden lades för begreppet sexuella trakasserier.

– 1970-talets kvinnoorganisationer vågade göra det som tidigare generationer inte vågat nämligen att prata om sex, säger Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet och författare till boken Att ge sig själv makt, som handlar om Grupp 8.

Kvinnoorganisationerna diskuterade den sexuella revolutionen, abort, våldtäkt och våld i nära relationer. De demonstrerade utanför porrklubbar och rev ner löpsedlar med halvnakna kvinnor. Och 1976 lyckas en samlad kvinnorörelse stoppa förslaget om lägre straff för sexualbrott.

När sedan vågen av demonstrationer ebbade ut på 1980-talet tog kvinnorna med frågorna de drivit till sina arbetsplatser. Det resulterar bland annat i jämställdhetsråd och i att facket började uppmärksamma särbehandling av kvinnor. Då startades också de första kvinnojourerna och mottagningarna för att stötta våldtagna kvinnor.

Begreppet sexuella trakasserier fanns då inte. Men i och med att kvinnorörelsen satte fokus på frågan bidrog det till att begreppet etablerades mot slutet av 1980-talet. På många arbetsplatser antogs samtidigt en rad policyregler för att motverka diskriminering av kvinnor. Normerna ändrades. Åtminstone på pappret skulle män och kvinnor nu behandlas lika. Något som har varit en viktig del i det genomslag som #metoo har fått, menar Elisabeth Elgán.

–  Många kvinnor har varit så vana vid mindre trakasserier som tafsande eller sexistiska skämt att de inte har känt sig bekväma med att anmäla. Genom #metoo finns det en grund att ifrågasätta de upplevelserna därför att det finns en stark norm som säger att det inte ska vara så här. Hade normen varit att det här är helt ok, lite ska man väl tåla, då hade det inte alls kommit lika mycket vittnesmål.

Varför sker #metoo just nu?

–  Som så mycket i historien är det en rad tillfälligheter som ska samspela för att en företeelse ska få genomslag. Den ska komma i rätt tid, den ska komma från rätt ställe och det ska finnas ett medieutrymme som kan ge uppmärksamhet, säger Elisabeth Elgán.

#Metoo kunde svara upp på alla punkter, menar Elisabeth Elgán.

Det uppstod i Hollywood, själva hjärtat i den amerikanska populärkulturen, som med sitt enorma inflytande når världens medier. Anslaget är uppfordrande och kan ge direkt gensvar – ”jag också”. Den allmänna uppmärksamheten var för tillfället inte riktad mot ett stort krig, en terrorattack eller ett amerikanskt presidentval. Och sociala medier var den perfekta arenan: snabbt, globalt och platsen där personliga berättelser delas.

Det kunde inte gå fel.

Läs också

Konsten att välja rätt byggstrategi
16 januari, 2018 | Linköpings universitet
Utbildning och inkomst avgör om kvinnor lämnar cellprov
11 januari, 2018 | Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Ingen väg tillbaka efter #metoo

 lästid ~ 7 min