Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Dåligt humör hos katten kan bero på artros och kronisk smärta. Men det är inte alltid lätt för veterinären att ställa diagnos. Forskare vid SLU har därför tagit fram en särskild diagnosmetod för att mäta hur katten sätter ner tassarna.

Äldre katter som har fått sämre humör kan i själva verket ha kronisk smärta orsakad av artros, visar en avhandling från SLU. Men katter är experter på att maskera symptom på sjukdom och därför kan det vara svårt för en veterinär att slå fast att katten lider av artros. Med hjälp av en tryckmätningsmatta som visar om katten belastar tassarna på ett avvikande sätt kan hältor som är svåra att se med blotta ögat avslöjas.  Ett frågeformulär där kattägaren beskriver hur katten beter sig i hemmet förbättrar underlaget för diagnos och behandling.

Vanlig orsak till smärta
Artros är en vanlig orsak till kronisk smärta och funktionsnedsättning hos katter, men symtomen är ofta diffusa och katterna är sällan synbart halta. De huvudsakliga symptomen består av gradvisa förändringar i kattens beteende och dagliga liv, vilket lätt kan förväxlas med normalt åldrande.

Knäled från katt med röntgenologiskt grav artrosutveckling. Foto: Sarah Stadig

En veterinär som ställer diagnosen artros utgår från information från kattägaren, samt klinisk undersökning och röntgen. Diagnostiken försvåras av att katter är experter på att dölja symptom på sjukdom, och av att de ofta blir stressade hos veterinären. Dessutom överensstämmer inte alltid resultaten från den kliniska undersökningen med resultaten från röntgenundersökningen.

– Det har alltså funnits ett stort behov av säkrare metoder för diagnos av artros hos katt och för utvärdering av effekten av smärtlindrande behandling, säger Sarah Stadig.

Säkrare diagnos med frågeformulär
Det finns inga direkta metoder för mätning av kronisk smärta. Det som går att mäta är den funktionsnedsättning som artros leder till, och den kan i sin tur ge en uppfattning om nivån på kattens smärta. Sarah Stadig och hennes kollegor har dels använt sig av en tryckmätningsmatta som mäter hur katten belastar tassarna när den går, dels av olika frågeformulär som kattägaren får fylla i. Frågeformulären innehåller frågor om hur katten fungerar hemma och vad den kan och inte kan göra.

En tryckmätningsmatta är ett bra hjälpmedel för diagnos av artros. Mattan avslöjar om katten belastar tassarna på ett avvikande sätt när den går. Foto: Henrik Stadig

För att kunna visa hur katter med artros belastar tassarna, var Sarah Stadig först tvungen att ta fram ett referensmaterial över hur friska katter belastar tassarna när de går på en tryckmätningsmatta. Studien visade bland annat att katter lägger mer vikt på frambenen, precis som hundar. När forskarna sedan studerade katter med artros och tidigare korsbandsskada, kunde de visa att dessa katter gick på ett annorlunda sätt på mattan. Dessutom visade frågeformulären att katterna uppförde sig på ett annat sätt i hemmiljön.

– Frågeformulären är enkla och tillförlitliga, och har fördelen att de kan användas på alla kliniker, säger Sarah Stadig.

Smärta ger sämre humör
Katter med artros reagerade också med ett kraftigare avvärjande beteende än friska katter när de blev undersökta. Dessa katter har sannolikt en ökad smärtkänslighet på grund av artrossjukdomen, vilket kan tolkas som att katter med artros har sämre humör. Kronisk smärta har visat sig ha ett samband med försämrat humör hos människor.

– Vi gjorde sedan en pilotstudie där katter med artros behandlades med anti-inflammatoriska och smärtlindrande läkemedel, och den behandlingen hade en mätbar effekt, säger Sarah Stadig. Effekten kunde fångas upp både med tryckmätningsmattan och frågeformulären, men också av veterinären som undersökte katten före och efter behandling.

Avhandling:
Evaluation of physical dysfunction in cats with naturally occuring osteoarthritis

Kontakt:
Veterinär Sarah Stadig, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, sarah.stadig@slu.se“>sarah.stadig@slu.se, 0511-672 28, 070-256 83 12,

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera