Snart kommer vi bättre kunna förstå hur norrsken, solstormar och rymdväder i den övre atmosfären påverkar oss här på jorden. I höst påbörjas bygget av den nya internationella forskningsradarn Eiscat_3D som kan mäta rymd- och atmosfärfenomen i större volymer och med mycket högre upplösning än de anläggningar som finns idag. En av radarstationerna placeras nära Kiruna.
Eiscat_3D byggs av European Incoherent SCATter Scientific Association (Eiscat), en internationell forskningsorganisation med huvudsäte i Sverige och stöd från bland annat Vetenskapsrådet samt forskningsråd i Norge, Finland och Storbritannien och forskningsinstitut i Japan och Kina.
Eiscat_3D kommer att bestå av radarstationer på tre platser – en nära Kiruna och de övriga två i Norge och Finland. Varje station kommer bestå av cirka 10 000 antenner. Det radarsystem som Eiscat använder idag på fastlandet kommer att fasas ut.
Vetenskapsrådet finansierar den nya anläggningen med 120 miljoner kronor. Fullt utbyggd beräknas Eiscat_3D att kosta ca 685 miljoner kronor.
– Som värdland för Eiscat har det varit vårt ansvar att leda diskussionerna med de andra parterna kring finansieringen av konstruktion och drift, säger Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur vid Vetenskapsrådet. Vi är övertygade om att Eiscat_3D kommer ge unika möjligheter för svenska forskare men också för svensk industri som redan nu deltar aktivt i det tekniska utvecklingsarbetet.
Det finns flera anledningar till att Vetenskapsrådet, tillsammans med övriga finansiärer, valt att satsa på denna anläggning som kommer vara den första av sitt slag. Eiscat_3D ger helt nya förutsättningar att studera fenomen i den övre atmosfären och anläggningen kommer kunna användas av forskare från flera olika fält. Närheten till rymdraketbasen Esrange och Institutet för rymdfysik ger också synergieffekter.
Eiscat_3D-radarn som ska vara klar 2021 blir världsledande i sitt slag. Anläggningen ger en kombinerad mätprestanda som inte finns någon annanstans. Instrumentet kommer att kunna mäta rymd- och atmosfärfenomen i större volymer och med mycket högre upplösning än de anläggningar som finns idag.
Detta ger viktig kunskap om hur energipartiklar och elektriska strömmar från rymden till exempel påverkar dagens satellitbundna kommunikation och vår elförsörjning.
Läs mer och hämta bilder på Eiscats webbplats.
Kontakt:
Magnus Friberg, forskningssekreterare, tel: 08-546 44 122
Tomas Andersson, forskningssekreterare, tel: 08 -546 44 173
Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur, tel: 08-546 44 009
