Tema

Livet som larv farligare vid ekvatorn

En larv löper åtta gånger större risk att bli uppäten vid ekvatorn än norr om polcirkeln. Det kan forskare konstatera efter att ha placerat ut tusentals fjärilslarver gjorda av modellera på 31 platser i världen.

Larvernas värsta fiender visade sig inte vara fåglar och däggdjur, utan myror och andra småkryp, kunde det internationella forskarlaget lett av Tomas Roslin från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, konstatera.

Det är väl känt att det finns många fler arter i tropikerna än vid polerna, men finns det liknande mönster i hur kraftigt arterna påverkar varandra? Svaret är ja, åtminstone beträffande växtätares risk att själva bli mat, det vill säga predationsrisken, enligt den aktuella studien som publicerats i tidskriften Science.

En samling konstgjorda larver redo för tjänstgöring i Ithaca, New York. Foto: Saskya van Nouhuys

Forskarna placerade ut konstgjorda larver av modellera längs en nära 12 000 kilometer lång gradient från Arktis i norr till Australien i söder, totalt 31 platser inklusive två ställen i Finland och ett i Danmark.

– Det jag tycker var allra intressantast var att mönstret inte bara speglades på båda sidorna om ekvatorn, utan också kunde ses i höjdled. Vi upptäckte samma minskning av predationsrisken när vi gick uppför en bergssluttning som när vi rörde oss mot polerna från ekvatorn. Det verkar som att det finns en gemensam faktor – sannolikt knuten till temperaturen – som ligger bakom detta mönster, säger Tomas Roslin på institutionen för ekologi, SLU.

Författarna använde bitmärken på larverna för att identifiera det skyldiga rovdjuret. I det här fallet har larven fått upprepade nyp av en kilformad fågelnäbb. Foto: Tapani Hopkins

Genom att studera bitmärken på larverna kunde forskarna sedan se vad som attackerat dem.
– Om det var en bitande insekt som hade attackerat larven fanns två små hål efter käkarna, medan fågelnäbbar lämnade kilformade märken och däggdjur lämnade tandmärken, berättar Eleanor Slade, forskare på universiteten i Oxford och Lancaster, Storbritannien.

Ursprunget till försöket var att Eleanor Slade hade använt dessa konstgjorda i larver i regnskogen på Borneo, och där uppmätt väldigt många attacker. Tomas Roslin hade gjort liknande försök på Grönland – där larverna i stort sett fick vara ifred. Tillsammans funderade Tomas och Eleanor på om de kanske sett två extremer i ett globalt mönster, och det var ju exakt vad det visade sig vara.

Totalt arbetade 40 forskare från 21 länder tillsammans. Universitetet i Helsingfors skickade ut färdiga kit med konstgjorda larver och lim, eftersom det var viktigt att alla använde samma material. Sedan skickades larverna tillbaka till Helsingfors där Bess Hardwick med kollegor noggrant granskade dem för att få svar på vem som låg bakom attacken.

Det visade sig att det inte var fåglar och däggdjur som låg bakom det ökade predationstrycket närmare ekvatorn. I stället var det insekter, till exempel myror, som var drivande. Troligtvis har det lett till att larver närmare ekvatorn har utvecklat bättre försvar mot andra insekter än larver närmare polerna. Mönstret visar också att just rovlevande insekter är viktiga genom att hålla växtätande småkryp i schack.

– Vi bör uppskatta rovinsekternas arbete, som gör att världen förblir grön genom att förhindra att alla växter äts upp av hungriga larver. Och enligt våra resultat spelar de rovlevande insekterna ännu större roll närmare ekvatorn, säger Tomas Roslin.

Upptäckten hade varit omöjlig utan ett samarbete mellan forskare världen över. Genom att tillsammans utföra samma experiment på många platser är det möjligt att se mönster som enskilda forskargrupper aldrig kan få syn på.

Kontakt:
Tomas Roslin, professor, Inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, tel
018-67 23 83, +358 40 595 80 98, e-post: tomas.roslin@slu.se

Artikel:
T. Roslin m.fl. Higher Predation Risk for Insect Prey at Low Latitudes and Elevations. Science 19 May 2017: Vol. 356, Issue 6339, pp. 742-744. DOI: 10.1126/science.aaj1631

Läs också

Laddade molekyler uppför sig paradoxalt
23 november, 2017 | Lunds universitet
Fler mekanismer bakom supergener
21 november, 2017 | Uppsala universitet
Vargstammens inavel kartlagd
20 november, 2017 | Uppsala universitet
Ny metod hittar källor till förorening
20 november, 2017 | FOI Totalförsvarets forskningsinstitut

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Livet som larv farligare vid ekvatorn

 lästid ~ 3 min