Automatiska mjölkningssystem ger nya möjligheter i avelsarbetet. Foto: Jenny Svennås-Gillner
Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Hormonanalyser, i kombination med DNA-tester och klassiska mått, ger stora möjligheter att avla fram förbättrad fruktsamhet hos mjölkkor. Detta visar Amabel Tenghe i en avhandling från SLU och Wageningens universitet i Nederländerna.

Mjölkprover som har samlats in automatiskt vid mjölkningen och analyserats på halter av könshormonet progesteron, har för första gången testats som urvalsfaktor i avel för förbättrad fruktsamhet hos mjölkkor. Arvbarheten tycks vara högre än i dagens fruktsamhetsmått.

Under 1990-talet och början av 2000-talet uppmärksammades det att fruktsamheten hos mjölkkor började försämras. Särskilt tydligt var det i Holsteinrasen, där aveln internationellt sett haft stort fokus på hög mjölkproduktion. Av denna anledning finns ett starkt intresse att förbättra urvalet för fruktsamhet.

Automatiserad mätning  av fruksamhet
Idag används semineringsdata i aveln för fruktsamhet, till exempel uppgifter om tid till brunst efter kalvning samt antalet semineringar för dräktighet. Dessa data påverkas av olika skötselfaktorer, och är därför inte lika säkra som fysiologiska mätningar på kon själv. Tidigare studier har visat att endokrina mått på fruktsamheten (hormonnivåer), har högre arvbarhet än klassiska mått på fruksamhet. Provtagning och analys av exempelvis hormonvärden har dock krävt mycket manuellt arbete, vilket har begränsat möjligheterna att använda dessa mått i stor skala.

Idag automatiseras mjölkproduktionen alltmer och det finns kommersiella skötselsystem för övervakning av kornas fruktsamhet. Dessutom finns möjlighet att göra urval direkt utifrån information i kons arvsmassa, så kallad genomisk selektion.

Amabel Tenghe har i sitt doktorsarbete undersökt två nya metoder som skulle kunna ge en mer effektiv selektion för ökad fruktsamhet. I den ena används halten av det för fertiliteten viktiga könshormonet progesteron (gulkroppshormon) i mjölkprover som insamlas och analyseras automatiskt. I den andra används information direkt från arvsmassan, särskilt geonom helgenomsanalyser som blivit tillgängliga de senaste åren.

Stora möjligheter att förbättra avel
Nya fruktsamhetsegenskaper baserade på automatiskt registrerade progesteronhalter i mjölk visade sig ha högre arvbarhet än klassiska fruktsamhetsegenskaper. Analyser av arvsmassan visade att 17 regioner på kromosomerna var kopplade till de endokrina egenskaperna. I två av dessa regioner fanns ett antal kandidatgener med möjliga samband till fruktsamheten. Ingen enskild gen var dock så starkt kopplad till fruktsamheten att den skulle kunna användas direkt i avelsurvalet.

Säkerheten i genomiskt skattade avelsvärden ökade betydligt om man samtidigt kombinerar endokrina mått med klassiska fruktsamhetsmått. För att det ska vara lönsamt att investera i endokrina fruktsamhetsmått bör dessa dock ingå som målegenskaper i avelsindexet. Automatiska registreringar kombinerat med genomisk selektion ger stora möjligheter att förbättra framtida avelsurval.

Arvbarhet; begrepp inom djur- och växtförädlingen, ett statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet

Avhandling: 
“Milk progesterone measures to improve genomic selection for fertility in dairy cows”, Amabel Tenghe, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarade sin avhandling den 28 april i Wageningen i Nederländerna, för vinnande av doktorsgrad vid både Sveriges lantbruksuniversitet och Wageningen University. Opponent var Dr. Bjørg Heringstad från Norges miljø- og biovitenskapelige universitet.

Kontakt: Britt Berglund, professor. Institutionen för husdjursgenetik 018-671973, britt.berglund@slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera