Tema

Utvärderingar har inte förbättrat landsbygden inom EU

För att förbättra landsbygdens konkurrenskraft, miljö och livskvalitet i Europa införde EU landsbygdsprogram år 2000. Dessa har utvärderats regelbundet, men på grund av bristfälliga dataunderlag har utvärderingarna inte haft någon nämnvärd effekt. Det visar en ny rapport från AgriFood Economics Centre.

En viktig komponent i EU:s jordbrukspolitik är utvärderingar, som ska visa om de olika styrmedlen uppfyller sina mål och hur de kan förbättras. I en ny studie undersöks hur processen för utvärdering av EU:s landsbygdsprogram fungerar, och om utvärderingsresultaten påverkar programmens framtida utformning. Studien är gjord av AgriFood Economics Centre, som samlar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Landsbygdsutveckling är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Genom så kallade landsbygdsprogram kan medlemsländerna ge stöd till en rad olika åtgärder som syftar till att förbättra landsbygdens konkurrenskraft, miljö och livskvalitet. Varje program löper under sju år och utvärderas enligt förutbestämda regler. Jordbrukspolitiken är EU:s dyraste och mest omfattande gemensamma politikområde. Enbart landsbygdsutveckling hade en budget på över 150 miljarder euro under perioden 2007–2013.

Pengarna bör användas effektiv
– Vi har undersökt hur utvärderingarna har genomförts i olika länder. Både metoder och rekommendationer har granskats, samt i vilken utsträckning rekommendationerna har följts, säger Anna Andersson, en av forskarna bakom studien. Det är givetvis viktigt att pengarna används effektivt, inte minst för EU:s skattebetalare.

Studien visar att utvärderingarnas inflytande på de nationella landsbygdsprogrammen och EU:s landsbygdsförordning är begränsat. Långtifrån alla utvärderingar ger förslag till förbättringar och av de rekommendationer som ges är det få som följs. En viktig orsak till det begränsade genomslaget är att många utvärderingar har kvalitetsbrister, ofta på grund av ett bristfälligt dataunderlag.

Förbättrad process för utvärdering
– Brist på data gör tyvärr att det endast i ett fåtal utvärderingar har gått att använda vetenskapligt grundade metoder för att analysera olika åtgärders effekter. Vi vet därför väldigt lite om hur väl landsbygdsprogrammen uppfyller sina mål, förklarar Anna Andersson.

Forskarna föreslår ett flertal förändringar som skulle förbättra utvärderingsprocessen.

– Viktigast är att det i framtiden ges bättre möjligheter att utvärdera vad man får för pengarna. För detta krävs mer resurser för utvärdering och framförallt att bättre data blir tillgängliga. Det borde även ställas högre krav på utvärderingarnas vetenskaplighet, avslutar Anna Andersson.

Kontakt:
Anna Andersson, 046-222 07 82, anna.andersson@agrifood.lu.se

Rapporten: Evaluation of results and adaptation of the Rural Development Programmes. AgriFood Working Paper 2017:1 (Anna Andersson, Sören Höjgård & Ewa Rabinowicz)

Svensk sammanfattning av rapporten (Policy brief): Bättre landsbygdsprogram efter utvärdering? AgriFood Policy Brief 2017:1 (Anna Andersson, Sören Höjgård & Ewa Rabinowicz.)

Om AgriFood Economics Centre
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Anna Andersson är knuten till Lunds universitet, medan Sören Höjgård och Ewa Rabinowicz är knutna till SLU.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Utvärderingar har inte förbättrat landsbygden inom EU

 lästid ~ 2 min