Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Norra halvklotets dominans inom klimatforskningen och bristen på klimatforskare i syd kan utgöra ett hinder för utveckling och tillämpning av globala överenskommelser och nationella åtgärder.

Det är en slutsats som dras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change, författad av tio ledande klimatforskare i syd tillsammans med forskare från Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Sverige och brittiska forskare.

Forskarna rekommenderar ett antal praktiska åtgärder i både nord och syd för att överbrygga klyftorna, särskilt satt i relation till ett brett fält av aktörer på global, regional och nationell nivå.

I november möttes världsledare i Marrakech för en konferens kring FN:s ramverkskonvention om klimatförändringar. Mötet syftade till att ytterligare implementera 2015 års Parisavtal, som framhåller ett omvänt närmande till utsläppmålen i länder som hade egna nationellt beslutade bidrag.

En av medförfattarna till artikeln, professor Saleemul Huq, International Centre for Climate Change & Development i Bangladesh och en ledande ledamot av klimatpanelen IPCC, säger att som en konsekvens av klyftan mellan nord och syd ”kan länder i syd ha en begränsad förmåga att å ena sidan ställa evidensbaserade frågor kring huruvida de nordliga nationernas bidrag är rättvisa och, å andra sidan, acceptera ställningstaganden som framlagts av nordliga nationer motiverade av deras forskning och som i syd kan uppfattas som gynnande de nordliga nationernas särintressen”.

– Förståelsen av lokala sammanhang underlättas när forskning leds av forskare från ett land som är relevant för utredningen. Detta kan vara nödvändigt om vetenskapliga resultat ska ses som inkluderande och reflektera sociopolitiska och kulturella förhållanden, och därigenom uppmuntra beslutsfattare att omsätta resultaten i lokalt känslig politik och praktik, säger Richard Smithers från miljökonsultföretaget Ricardo Energy & Environment.

Richard Smithers är expert på nationell miljöplanering, och särskilt bekymrad över att de sydliga länderna inte har den vetenskapliga basen för att hantera klimatförändringar:

Rättvis medverkan av sydliga forskare
En av projektledarna och medförfattare till artikeln i Nature Climate Change, docent Grzegorz Mikusinski från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), har tidigare samarbetat med forskare i Indien och Nepal.

– En del praktiska åtgärder har redan genomförts för att överbrygga forskningsklyftan mellan nord och syd på ett hållbart sätt. Men trots ansträngningarna att ta itu med problemet, utvecklas förbättringarna i slow motion. Så vi förespråkar att de praktiska åtgärder som vi har identifierat bör genomföras kraftfullare för att driva på ett paradigmskifte från en nordligt dominerad forskningskultur, som ligger till grund för klyftan, och till en som stöder rättvis medverkan av sydliga forskare i den vetenskapliga utvecklingen, säger han.

– Slutligen bör man komma ihåg att de sydliga länderna kan ha större behov av socioekonomiskt stöd till och utveckling av fundamentala begränsningar av förmågan att meningsfullt engagera sig i vetenskapliga strävanden. Det är bara utveckling av nationell kapacitet som så småningom kan göra syd jämbördigt med sina nordliga partner, säger dr Malgorzata Blicharska, huvudförfattare från Uppsala universitet.

Artikeln: Blicharska, M.; Smithers, R.J.; Kuchler, M.; Agrawal, G.K.; Gutiérrez, J.M.; Hassanali, A.; Huq, S.; Koller, S.H.; Marjit, S.; Mshinda, H.M.; Masjuki, H.H.; Solomons, N.W.; Van Staden, J. and Mikusiński, G. (2017). Steps to overcome the North-South divide in research relevant to climate-change policy and practice. Nature Climate Change 7. DOI: 10.1038/NCLIMATE3163

Kontakt:
Grzegorz Mikusinski, grzegorz.mikusinski@slu.se, tel. 07-775 61 61
Malgorzata Blicharska, malgorzata.blicharska@geo.uu.se, tel. 076- 822 66 16

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera