Tema

Vi kan övervinna döden – en stund

Alla människor ska dö, men de flesta av oss vet inte exakt när det kommer att ske. Eller? I viss mån verkar vi faktiskt kunna skjuta upp dödsögonblicket för att inte missa viktiga händelser. Dessutom är majoriteten av svenska folket för dödshjälp för obotligt sjuka med svårt lidande.

I en studie vid Uppsala universitet har forskare kommit fram till att döende personer verkar kunna skjuta upp dödsögonblicket så pass länge att det blir ekonomiskt fördelaktigt.

I studien, som är från 2007, studerades bouppteckningar efter personer som avled i Sverige nyårsafton 2004 och nyårsdagen 2005. Att det blev just dessa år beror på att arvsskatten avskaffades den 1 januari 2005 och de döende med stora tillgångar således skulle lämna mer pengar till sina anhöriga om de dog 2005 istället för 2004.

– För de som hade incitament att avlida senare, alltså de som efterlämnade ett beskattningsbart arv, var sannolikheten 10 procentenheter högre att de avled kort efter, snarare än kort före det att reformen trädde i kraft, säger Marcus Eliasson, nationalekonom vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

– Det kan kanske verka långsökt att ekonomiska incitament skulle kunna påverka tidpunkten för någons död, fortsätter han, men det finns anhöriga och vårdpersonal som kan vittna om dödssjuka som har ”gett upp” och att det därefter gick väldigt fort.

Kämpar lite extra
Omvänt borde man alltså även kunna hålla sig vid liv längre, åtminstone marginellt, om man fortsätter att ”kämpa”.

En studie i Australien där arvsskatten avskaffades 1979 gav dock ett liknande resultat: cirka fem procent av de som ”borde” ha dött i slutet av året flyttades fram till första veckan i januari.

Marcus Eliasson är dock noga med att betona att det kan finns andra, yttre mekanismer som kan ligga bakom ”uppskjutandet”:
– Det kan även vara så att livsuppehållande behandling avslutades senare eller att korrekt dödsdatum inte registrerades eller kanske till och med manipulerades. Vi kan helt enkelt inte skilja på dessa potentiella mekanismer.

Risken att dö ökar efter jul
Det finns andra studier som pekar på att även symboliskt viktiga högtider kan hålla döden borta. Den döende kämpar lite extra för att vara med om exempelvis en betydelsefull födelsedag eller en sista bröllopsdag.

Enligt en studie från 1988 fann forskarna vid universitetet i Kalifornien, San Diego, att dödstalet för judiska män minskade precis innan och under judisk påsk för att öka starkt direkt efter. Samma forskare undersökte senare dödstalet hos kineser boende i USA före och efter Harvest Moon Festival och kom fram till att dödstalet hos äldre kvinnor sjönk kraftigt strax innan högtiden – för att öka signifikant veckan efter.

Samma forskare har även kunnat bevisa att risken för att dö är betydligt högre på vintern och speciellt runt jul och nyår. Huruvida detta beror på rent viljestyrka vet forskarna inte, men de tror att det bland annat beror på dålig mat, stress och oviljan att söka vård under dessa datum.

Stort stöd för dödshjälp
Dessa studier till trots så finns det i dag endast ett fåtal sätt att verkligen bestämma över dödsögonblicket. Eutanasi eller dödshjälp innebär att man på medicinsk väg orsakar eller bidrar till en patients död på patientens eller nära anhörigs begäran.

I Sverige är det tillåtet med passiv dödshjälp, vilket innebär att livet förkortas genom att man undviker eller avbryter livsuppehållande åtgärder. Däremot är det förbjudet med aktiv dödshjälp. Trots detta ansåg, enligt en SIFO-undersökning från 2010, 66 procent av allmänheten att dödshjälp ska vara tillåtet, förutsatt att personen är obotligt sjuk och finner sitt lidande outhärdligt.

– Studie efter studie visar att folk i allmänhet är positivt inställda till dödshjälp. Samtidigt finns det ett aktivt motstånd mot dödshjälp, framförallt från religiösa kretsar och handikapporganisationer, men varför de har så starkt inflytande är svårt att förstå, säger Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och författare till boken ”Filosofisk tröst – en bok om döden”.

Tidigare var det vanligt att läkare var emot eutanasi, något som har förändrats de senaste åren. Enligt Torbjörn Tännsjö finns det två grundläggande förklaringar.

– Den ena är att vi tar länge tid på oss att dö, vilket till slut tvingar läkare att ta beslut när en person ska dö. Det andra är den ökade respekten för patienters autonomi, det vill säga att man ska få bestämma över sitt eget liv.

Dödshjälp billigare än palliativ vård
I dag är det knappt en handfull länder som tillåter aktiv dödshjälp, bland andra Schweiz, Nederländerna och fem delstater i USA. På självmordskliniken Dignitas i Schweiz, som grundades 1998, kostar ett avslut av livet drygt 30 000 kronor.

– Det är egentligen ingen dyr medicinsk åtgärd om vi jämför med vad vård i livets slutskede kostar. Det är snarare så billigt att det finns en ”risk” att man väljer det istället för utdragen palliativ vård, säger Torbjörn Tännsjö.

Det är en anledning till att han inte tror att dödshjälp kommer att tillåtas i Sverige inom den närmaste framtiden, trots det folkliga stödet. Politikernas har en ovilja att beröra ämnet.

– Det krävs en så radikal förändring av sjukvårdens praxis att det måste komma uppifrån. Dessvärre vill folk inte tänka på döden så man vinner inga väljare på dödshjälp.

Helt ointressant är dock inte frågan för svenska beslutsfattare. Statens medicinsk-etiska råd (SMER) håller en konferens om självbestämmande, läkarassisterat självmord och god vård vid livets slut, på etikdagen den 8 december, där flera dödshjälpsförespråkare medverkar.

Text: Izabella Rosengren, på uppdrag av forskning.se

FAKTA

Passiv dödshjälp: Passiv dödshjälp innebär att livet förkortas genom att man undviker medicinska och tekniska hjälpmedel för att hålla en döende person vid liv. Passiv dödshjälp är ofta lagligt i västvärlden och praktiseras bland annat i Sverige på människor som ligger i till exempel koma eller som avstår från fortsatt behandling av en dödlig sjukdom.

Assisterat självmord: Innebär att en läkare hjälper en patient att ta sitt liv genom att till exempel skriva ut ett preparat i lämplig dos. Patienten måste dock själv aktivt utföra den dödande handlingen, exempelvis inta preparatet. Metoden är olagligt i de flesta länder med undantag för Schweiz, Nederländerna, Belgien och delstaterna Oregon och Washington i USA. I Sverige är läkarassisterat självmord inte kriminaliserat, så länge den avgörande handlingen som leder till dödsfallet utförs av patienten själv. Läkaren riskerar alltså inget straff, men kan riskera att bli av med sin läkarlegitimation.

Aktiv dödshjälp: Innebär att man på medicinsk väg orsakar eller bidrar till en patients död på patientens eller nära anhörigs begäran. Detta sker vanligen genom att administrera höga doser morfin, barbiturater eller en så kallad cocktailpåse, en blandning av droger. Aktiv dödshjälp är förbjudet i stora delar av världen.

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vi kan övervinna döden – en stund

 lästid ~ 5 min