Tema

För låga EU-krav motverkar mångfalden hos svenska bönder

Mer varierade grödor på gårdarna gynnar mångfalden i odlingslandskapet, till exempel fler häckande fåglar. Men EU:s jordbrukspolitik missar potentialen. Kraven på gårdarna är så lågt ställda att de flesta inte behöver göra något. Därmed missas en stor potential, enligt en studie från SLU.

Under den senaste reformen av EU:s jordbrukspolitik, som trädde i kraft år 2015, knöts vissa miljöåtgärder till det arealbaserade gårdsstödet. Inom ramarna för denna reform, som kommit att kallas förgröningen, finns numera ett åläggande på lantbruk som berör mångfalden av grödor som odlas. Målet är att öka odlingssystemens långsiktiga hållbarhet, bland annat genom att minska risken för storskaliga utbrott av skadedjur, sjukdomar och missväxt. Detta är särskilt viktigt då risken för sådana händelser kan öka med kommande förändringar i klimatet. Dessutom tros även den variation som fler grödor tillför odlingslandskapet kunna gynna den biologiska mångfalden.

Ingen effekt på svenskt jordbruk
Nu visar dock en studie från SLU:s institution för ekologi att förgröningens lägsta-krav gällande antal grödor är så lågt att EU:s nya krav inte resulterat i någon större förändring på svensk jordbruksmark. Kravet på lantbruk med en areal över 30 hektar är att odla minst tre olika grödor.

– Eftersom merparten av de studerade gårdarna levde upp till dessa krav redan innan förgröningen trädde i kraft har jordbrukslandskapet i princip inte påverkats av denna reform, säger Jonas Josefsson som är en av författarna bakom studien.

Studien, som täcker gårdsinventeringar av revirhävdande fåglar över hela södra Sverige, visar också att mer variation i valet av grödor främjar vissa fågelarter som häckar i det svenska odlingslandskapet, såsom gulsparv, stare och törnsångare, framförallt i slättbygder där landskapet idag saknar sådan variation.

Funktionellt olika grödor är bäst
För att ha en positiv inverkan måste de olika grödorna dock skilja sig åt angående växtstruktur och tidpunkt för exempelvis jordbearbetning, sådd, och skörd. Det är något som förgröningen idag helt bortser ifrån och kravet kan därmed uppnås med funktionellt väldigt likvärdiga grödor, till exempel olika former av höstsådda sädesgrödor.

– Dessa brister leder till att dessa potentiella vinster med förgröningens krav gällande antal odlade grödor går förlorade under nuvarande period fram till 2020, säger Jonas Josefsson.

Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology.

För mer information:
Jonas Josefsson, forskare
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 24 20, jonas.josefsson@slu.se

Vetenskapliga artikel: Josefsson, J., Å. Berg, M. Hiron, T. Pärt, and S. Eggers. 2016. Sensitivity of the farmland bird community to crop diversification in Sweden: does the CAP fit? Journal of Applied Ecology.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

För låga EU-krav motverkar mångfalden hos svenska bönder

 lästid ~ 2 min