För att mäta hur hästar verkligen mår krävs mer än specifika mått i hästboxar och på stallets takhöjd. Många hästägare saknar kunskap om hur de ska ta hand om sina hästar på bästa sätt. Sofie Viksten (SLU) har utvecklat ett protokoll som ger en bättre helhetsbild av hästars välfärd, jämfört med nuvarande kontroller.

Nu presenterar Sofie Viksten vid SLU:s institution för husdjurens miljö och hälsa sin doktorsavhandling.

– Genom forskningen har jag utvecklat ett bedömningsprotokoll om hästvälfärd som jag hoppas kan komma till praktisk användning ute i stallarna. Tanken är också att resultaten från mätningarna ska återkopplas till hästägarna. Många av dem saknar tillräcklig kunskap för att ta hand om en häst på bästa sätt, säger Sofie Viksten.

Det var under sitt tidigare arbete som djurskyddsinspektör i Stockholms län som Sofie Viksten såg behovet av att kunna mäta missförhållanden ute i stallarna, inte minst hästarnas mentala hälsa. De protokoll hon då använde registrerade främst hur stallbyggnaden var utformad; om boxarna var tillräckligt stora, om takhöjden var enligt reglerna samt om hästarna fick daglig utevistelse.

Ville hitta metoder som beskriver faktiskt tillstånd
– Det var inte tillräckligt för att garantera en bra välfärd, utan visade bara om minimikraven i lagstiftningen följdes. Jag ville göra mer, bland annat kontrollera hästarnas hull mer noggrant. Likaså om de visade tecken från olämpliga tränings- eller hanteringsmetoder samt om de uppvisade några beteendestörningar. Jag ville också kontrollera vilka utfodringsregimer som användes.

Grunden för bedömningen av hästarnas välfärd har Sofie Viksten hämtat från principer och kriterier som finns i Welfare Quality, ett kontrollprogram som utvecklades i början av 2000-talet för lantbrukets djur.

I början av studien samlade Sofie Viksten ihop ett stort antal potentiella mätmetoder för registrering av hästvälfärd. Bland annat fanns tankar om att registrera negativa effekter från såväl träning som tävling med hästar. Den målsättningen visade sig omöjlig att hinna med inom projektets ramar och antalet mätmetoder minskades ned efter diskussioner med experter inom respektive område. Fyra grundprinciper utgör stommen i mätningarna: foder, stallmiljö, hälsa och beteende.

Det bedömningsprotokoll som hon har utvecklat och använt inom sin forskning benämns HWAP (horse welfare assessment protocol). Den första pilotstudien med 44 hästar visade att protokollet fungerade bra och beskriver det faktiska tillståndet.

– Jag gick sedan vidare och gjorde mätningar på 497 hästar i 26 olika stall, varav flera var ridskolor. Alla mätningar påbörjades tidigt på morgonen så att de skulle visa kvaliteten på luften när hästarna hade stått inne på natten. Jag studerade också hästarnas hull, förekomst av sår eller skador, beteende inne i boxen samt skaderisker kopplade till drivvägar och stallinredning. Jag registrerade även eventuell hälta hos varje häst när ägarna sprang med dem i trav.

Till nytta för hästägare och organisationer
Alla uppgifter från mätningarna finns lagrade i en databas där hästägarna kan logga in och se resultaten från bedömningarna av hästarnas välfärd. Sofie Viksten tycker att det är viktigt att resultaten från mätningarna kommer till användning och att de leder till förbättringar av hästens välfärd. En av artiklarna i hennes avhandling handlar just om det, hur resultatet tas emot och vad som sedan händer.

– Glädjande nog har redan organisationer inom hästnäringen, till exempel Svensk Travsport tagit med delar av protokollet i sitt välfärdsprogram Travarhälsan. Även Svenska Ridsportförbundet har visat intresse för att använda det.

Sofie Vikstens förhoppning är att HWAP-protokollet delvis kan ersätta och komplettera det som nu används av djurskyddsinspektörer. Hon påpekar också att protokollet är ett levande dokument som regelbundet behöver uppdateras med aktuell forskning.

 

Kontakt
Sofie Viksten, 070-092 89 55
sofie.viksten@slu.se, ecosof@live.se

Länk till avhandlingen:
“Improving horse welfare through assessment and feedback”, Viksten, Sofie M. (2016)

 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera