Tema

Försök att förhindra skadegörare i energiskog förvärrade problemen

En odlingsåtgärd som forskarna trodde skulle gynna rovinsekter visade sig gynna skadeinsekterna ännu mer. Sådana bakslag kan vara tråkiga, men de ger också viktiga lärdomar om vikten av att förstå komplexiteten i varje enskilt odlingssystem. Om detta skriver en SLU-forskare idag i bloggen ” The Applied Ecologist’s blog”.

En skörd kan i många fall ses som en nära nog komplett ödeläggelse av de ekologiska samspelen i en odling. Hårdast drabbade är många gånger de predatorer (rovinsekter och spindlar) som – om de lämnas ifred – ofta kan begränsa skadeinsekternas framfart i jordbrukets grödor.

Salix i energiskogar
Genom att minska antalet predatorer som dör vid skörd, borde man rent teoretiskt kunna skydda odlingar mot insektsangrepp. Detta har man också lyckats med i vissa typer av grödor, exempelvis genom att anlägga gräsbevuxna jordvallar i anslutning till odlingen, där bladlusätande skalbaggar kan övervintra.

I början av 1990-talet började man odla energiskog i Sverige. Den uppländska slätten fylldes av meterhöga bestånd av snabbväxande korgvide (salix), som sedan dess har skördats vart fjärde år och körts till fjärrvärmeverk för att förse Uppland med el och värme. Bara ett par år senare kom de första rapporterna om utbrott av blå pilglansbagge i energiskogarna, med stora förluster för odlarna som följd.

Försök att förhindra skadedjursangrepp
Efter flera år av forskning i dialog med odlare, föreslog en grupp SLU-forskare att man borde kunna förhindra utbrott av blå pilglansbagge i energiskogsodlingar genom att lämna kvar en del av odlingen vid skörd.

Bladbaggens viktigaste predatorer övervintrar som ägg i skott och knoppar, och eftersom korgvidet skördas under vintern är skörden ett ”dråpslag” för predatorerna. Att lämna en del av beståndet oskördat sågs alltså som ett sätt att rädda kvar en ”grundpopulation” av predatorer inför kommande växtsäsong. Pilglansbaggen skulle däremot inte gynnas – eftersom de inte övervintrar i odlingarna.

– Tyvärr måste vi nu konstatera att lösningen är mer komplicerad än så, säger Anna-Sara Liman, en av forskarna bakom en artikel som just har publicerats i tidskriften Journal of Applied Ecology.

Även bladbaggarna visade sig nämligen kunna gynnas av de så kallade refugerna. Risken för utbrott av bladbaggar ökar därför om man sparar refuger – tvärtemot vad forskarna förväntade sig. Med andra ord fungerade denna till synes ”enkla” åtgärd inte särskilt bra i praktiken.

Behövs nya metoder
Orsaken är att skördade videbestånd måste skjuta nya skott och därför får blad senare på våren – långt efter att bladbaggarna vaknat till liv efter vintern. De äldre skotten i de sparade refugerna sätter däremot blad tidigare, vilket gynnar bladbaggarna.

En viktig lärdom är att intuitiva lösningar inte alltid håller. För att medvetet kunna skapa den stabilitet som krävs för att de ekologiska samspelen ska fungera även i odlingar, måste man förstå komplexiteten i varje enskilt ekologiskt system.

Kontaktpersoner:
Anna-Sara Liman, FD, Inst. för ekologi, Uppsala
Sveriges lantbruksuniversitet, anna-sara.liman@slu.se

Christer Björkman
Professor, Inst. för ekologi, Uppsala, christer.bjorkman@slu.se

Artikeln: Anna-Sara Liman, Karin Eklund & Christer Björkman. (2016), Predator refuges for conservation biological control in an intermediately disturbed system: the rise and fall of a simple solution. J Appl Ecol. Accepted Author Manuscript. doi:10.1111/1365-2664.12709

 

 

Försök att förhindra skadegörare i energiskog förvärrade problemen

 lästid ~ 2 min